Videoblogg - en nyårshälsning


#förstahånglet



Den här bilden står inte bara för mitt första hångel, som jag så roligt skrev på Twitter. I efterhand kom jag på att den är hela mitt 2011 summerat. Eller kanske snarare hela mitt liv.

Någon som vill spela Wordfeud?

Vem är dummast; idioten, eller den som följer idioten?

Vem är sämst på Wordfeud; Vanilla, eller den som följer hans blogg?

Det var ungefär så jag tänkte när jag kom på denna roliga grej: att utmana er alla på Wordfeud. Jag kör en match mot alla som vill, och sen sammanställer jag resultaten för att få svar på ovan nämnda fråga.

Så då återstår det bara för er att bjuda in mig till match! Mitt nick: TR-vanilla.

Regler:
  • Standard board
  • Ni bör helst undvika att lägga ut ord som ger alltför många poäng. Då blir jag ledsen.

Helt STÖRT vad snygg han är!



Henke, den dagen jag blir bög... Då är det du. Och Måns. Puss.

Hej hej bloggen!!!!

Här sitter ja & dricker latté fast det är ingen riktig latté utan det är jobbets vanliga kaffe haha! Men de va asså typ bara det jag ville säga haha! Hejdå, puss! <3

Här är en bild på latten (kaffet haha) oxå!!!!


Flygdramat

Hemresan blev mer dramatisk än vad jag någonsin hade kunnat drömma om. Allting började med att jag slant med kniven när jag skulle skära upp en fralla till maten. De som säger att plastbestick inte är farliga, BULLSHIT! Min hand började blöda utav bara helvete.

Jag vill varna för känsliga läsare. Det ni kommer att få se bakom denna länk kan mycket väl vara något av det brutalaste ni någonsin har sett. Här är bilden.

Det roliga var att det var JAG, den med skadan, som behöll lugnet. Runt omkring mig, däremot, utbröt det panik.



Min far tog sig för huvudet och började skrika "that's my son! Oh my god, that's my son!". Det var ju inte som att han satt och tittade på Simpsons i sin iPad, direkt. 



Bilden talar för sig självt. Det rådde total kaos i mittgången. Folk fick panik, hävde ur sig det ena dumma förslaget efter det andra. Någon tyckte rent av att vi skulle hoppa. "Nej, det går inte, det är för högt" sa jag. "Du har en poäng" svarade han.

Piloten frågade i högtalarna om det fanns någon läkare ombord. Det gjorde det inte.

Snart sjönk sanningen in: jag var utlämnad till mitt öde. Här höll jag på att förblöda, flera kilometer ovanför jord. Jag har aldrig känt mig så hjälplös. Batt a mans gådda do what a mans gådda do. Med hjälp av samma kniv och en våtservett lyckades jag amputera handskrället och samtidigt stoppa blödningen i handleden.

Simon vs plastbestick 1-0!

En lista på saker jag har gjort denna semester

Imorgon åker jag hem. Detta är vad jag har gjort:

  • Skjutit pilbåge
  • Skjutit luftgevär
  • Konsekvent blivit kallad ”Mr. Spaghetti” av hotellpersonalen
  • Druckit öl
  • Druckit mousserande vin
  • I samband med massage endast varit iklädd en banana hammock och känt mig lite som en pajas
  • Under ovan nämnda massage tänkt "få inte stånd" ca 40 000 miljarder gånger
  • Druckit sprit
  • Tvångssmörjt en toplessolande tjej i solskyddsfaktor 50 med motiveringen att huden är väldigt tunn på brösten
  • Mottagit medalj och folkets jubel samtidigt som sju soldater sköt salut i min ära efter min insats med topless-bruden
  • Gift mig med topless-bruden
  • Varit på smekmånad i Andorra
  • Jobbat som apjonglör. Jag jonglerade alltså apor.
  • Varit otrogen med Cher
  • Gift om mig med Cher
  • Skilt mig igen. Det funkade inte. Hon gillade inte bacon.
  • Ätit pommes frites

Ännu ett facebook-fenomen

Det pågår något unikt på Facebook just nu. Folk lägger upp två ord i sin statusrad, och får massvis av gillningar. Det är alltid samma ord. Möjligtvis varierar man förhållandet versaler-gemener och antalet utropstecken efteråt, men orden är de samma.

Visst, de orden kanske passar bra just idag. Men jag vet inte. Hur bra någonting är är relativt, som jag inte brukar säga, men som känns relevant för det här inlägget. Om ALLA skriver exakt samma sak som passar bra idag så känner jag att det liksom inte är värt att gilla. Om dessa två ord ska lyckas imponera på mig måste det finnas någonting runt omkring, något som visar prov på kreativitet, intelligens eller humor. De flesta inläggen gör inte det, men likväl finns det en skara som ba "YEEEEE, DE HÄR TVÅ ORDEN ÄGER, WOOOHOOO" och bestämmer sig för att gilla/kommentera statusen. Och vad består kommentaren av? Jo, DE TVÅ ORDEN IGEN! Så det räcker alltså inte med att ALLA lägger upp de här två orden som status, de KOMMENTERAR också tvåordsstatusarna med tvåordskommentarer!

Jaja, nog om det. God jul på er!

LITE BILDER FRÅN RESAN

Jag har inte tagit så många bilder, eftersom att jag oftast inte har mobilen på mig. Men här är de jag har tagit:


En liten översiktsbild av hotellområdet, kvällstid.


Min bror är en fucking slusk. Det gick så långt att jag började dokumentera alla hans sluskigheter. Här har han hängt sina äckliga, blöta kalsonger (ja, han har på sig dem under badbyxorna, VIDRIGT) precis bredvid toaletten.


I bidén förvarar han sina tidningar och sina badbyxor, det svinet.


Här har vi en bild som illustrerar hur solbränd jag har blivit. Ni vet, den där stramande känslan i ansiktet.


Som jämförelse har vi den här bilden från luciadagen. Jag tyckte att jag såg ut som ett hus, med menyn på huvudet och allt, och behövde bildbevis på detta. Visst ser jag lite ut som ett hus?

Ingen som vill gästblogga, alltså?

Jag har inte fått in något inlägg. Så idag bestämde jag mig för att gå med i al-Qaida, som utlovat. Problemet var att jag inte riktigt visste var jag skulle börja. Varken hotellreceptionisten, mina rumsgrannar eller polisen visste var al-Qaidas Fuerteventurahögkvarter låg någonstans. Polisen till och med grep mig. Det blev så himla dumt, alltihop. Snacka om missförstånd! Jag försökte förklara för dem att jag är ju inte MED i al-Qaida, jag VILLE ju bara bli medlem. Språkbarriären var påtaglig. Det enda jag kunde säga var "commos esta spanjol, ARIBA", vilket jag inte har någon aning om vad det betyder, men det lät bra och jag upprepade det ett stort antal gånger i ett fruktlöst försök att visa min välvilja. Då slog de mig med en batong i ansiktet. Jag tänkte att det kanske hade att göra med att jag uttalade det lite fel. Det där "aribat" kanske ska skrikas lite högre tänkte jag.

För att göra en lång historia kort så har jag rätt ont. Och alla är arga på mig. Är det verkligen så här det ska vara liksom? Att man typ blir värsta hatad bara för att man vill bli terrorist? Asså om ja vill det så ska väl jag få bli det, ELLER?

Hejdå Sverige!

Och skål!


R.I.P


Möjligheten som nästan passerade mig

  • I onsdags, det vill säga för FYRA arbetsdagar sedan, kom jag på att mitt pass hade gått ut.
  • Leveranstiden för ett pass är FEM arbetsdagar, i normala fall.
  • Det var meningen att jag skulle ha åkt till Kanarieöarna idag.
  • Efter att ha fått reda på att mitt pass gått ut bytte jag flygstol med min bror, som p.g.a. jobb skulle åka en dag senare. Detta gav mig FYRA arbetsdagars marginal till min resa, jämfört med de tidigare TRE.
  • Jag beställde mitt pass och bad till alla gudar som någonsin har funnits att det skulle komma i tid.
  • Passet kom idag.
  • Jag är awesome.


Då - 18. Nu - 23.

Varje gång en kvinna lutar sig mot min axel i offentligheten



Det svartnar för ögonen. Själva existensen krymper - plötsligt finns bara min arm och hennes huvud. Beröringsytan bränner. Det spelar ingen roll hur vänskapligt menat det är. Jag stelnar till oavsett, för nu kan minsta lilla rörelse ge allvarliga konsekvenser, åtminstone i min vilda fantasi. Att försöka rätta till min sittställning ger signaler om att hon är till besvär, att hon stör mig i mitt uppdrag att sitta så snyggt och  bekvämt som möjligt. Kanske tror hon till och med att jag föraktar henne, att jag äcklas av hennes fysiska närvaro, vilket ju oftast inte är fallet. Nej, tvärtom tycker jag oftast att det är rätt mysigt, de luktar ju så gott. Bör jag visa uppskattning tillbaka på något sätt? Nej, herregud. Det hade ju blivit lite väl mycket gullgull. Bör jag säga någonting? Bör jag reagera på något sätt överhuvudtaget? Jag har ingen aning. Det är det som problemet - det händer tillräckligt ofta för att det ska vara ett problem att jag inte vet hur man ska reagera. Och det händer tillräckligt sällan för att man ska kunna lära sig.

Så där sitter jag. Som en idiot. Bestämmer mig till slut för att det jag ska göra är att inte göra någonting alls. Det är förhoppningsvis det som förväntas av mig. Och det är jag helt okej med. Jag är rätt bra på att inte göra någonting.

Vem vill gästblogga?

Förra året reste jag bort över jul. Då fick Elin gästblogga, med inlägg som detta. Alltihop var mycket uppskattat.

Nu är det dags igen. På tisdag drar jag till Fuerteventura, samma hotell och allt. MEN VAD HÄNDER DÅ MED BLOGGEN, kanske ni undrar. Det gör jag med. Därför bjuder jag härmed in er alla till att gästblogga om precis vad som helst. Skriv ett eller flera inlägg, och skicka texten till mig via mail, facebook, twitter, snigelpost, brevduva, flaskpost eller morsékod, så lägger jag upp det någon gång under den kommande veckan.

Om jag inte får något inlägg kommer jag att bli väldigt ledsen och eventuellt gå med i Al-Qaida.

Det här tyckte jag var lite kul


Den vinkande pöjken

Det finns en pöjk i Ytterby som jag har en rätt lustig relation till. Vi känner inte varandra och vi har aldrig pratat med varandra, så vitt jag vet. Det enda jag vet om honom är att han är lillebror till en av mina ex-arbetskamrater. Hur jag vet det? För att de är så sjukt lika varandra.

Det lustiga med vår relation är att vi vinkar/hälsar på varandra när vi går förbi varandra på stan. Det började med en försiktig nickning från hans sida. Detta har sedan utvecklats till vinkningar och rent av ett par "tja".

En gång såg vi varandra på bussen. Samma rutin som vanligt: vi nickade igenkännande mot varandra, varpå han satte sig i sätet på andra sidan mittgången tillsammans med vad jag antar vara hans flickvän. Det var sent på kvällen, flickvännen var rätt gosig av sig. Men pöjken verkade inte bry sig nämnvärt utan han... Diggade. Snart förstod jag att det var Avicii-låten i mina öronsnäckor som han diggade till (syftningsfel, säger du? DU kan vara ett syftningsfel!).

Situationen var... annorlunda. En så gott som okänd människa på bussen sitter och diggar till min musik. Allt som är annorlunda gör mig awkward. Bör jag joina och digga med honom? Ska jag skruva upp ljudet? Ner?

Han gick av några hållplatser innan min. På vägen ut gav han mig ett stort leende och en "tumme upp". Jag log tillbaka.

Sen tänkte jag "vem ger folk tummen upp nu för tiden, egentligen?". Men så såg jag plötsligt awesomenessen i det hela. Jag hade precis fått min första IRL-gillning. Ni vet den där känslan när man får en gillning av en okänd människa på sin kommentar på Facebook? Ungefär så kändes det. Som om jag hade uppnått något väldigt viktigt. Som om jag var någon form av halvgud.

Om du läser det här, pöjk, så vill jag bara säga att det var trevligt gjort, och att det gjorde min kväll.


One Day



Jag har nämnt den någong gång tidigare i bloggen, så där i förbifarten - vilket är rätt lustigt med tanke på att det troligtvis är den bästa boken jag någonsin har läst.

Ikväll såg jag filmen, naturligtvis med värmeljusen tända och filten ordentligt instoppad under stjärten min.

Emma och Dexter träffas för första gången efter en examensfest. Allting såg ut att kunna leda till lite vältrande bland lakanen, men dålig tajming gör att de istället bestämmer sig för att vara vänner.

Klipp.

Samma datum, fast ett år senare. Emma jobbar på en snabbmatsrestaurang medan Dexter är ute och ser världen. De håller brevkontakt.

Klipp.

Samma datum, fast ett år senare. Emma jobbar kvar på snabbmatsrestaurangen. Dexter hälsar på och berättar om sin nya flickvän. Emma är lagom road.

Och så där håller det på i 20 år. Vi får se de två huvudpersonerna mogna och upptäcka nya, och inte alltid särskilt goda sidor hos varandra. De får uppleva bland de varmaste av känslor, men de går också igenom perioder av nattsvart mörker. Jag tror de flesta kommer att känna igen sig.

Jag tyckte den var fin. På riktigt. Hjärtat blödde lite. Jag vet att det är löjligt. Jag vet att filmen har fått halvkass kritik. Men One Day, speciellt boken, speciellt SLUTET av boken OCH filmen, kommer alltid att ha en speciell plats i mina tankar.

Apropå det här med cockblock

Jag tycker att det är ett rätt skojigt begrepp. Cockblock. Varje gång jag hör ordet ser jag framför mig hur förspelet är avklarat, det är dags, snart ska han få köra in den, han har längtat efter det här så länge nu, ja, rent av i flera minuter, han är i stånd, I STÅND, att genomföra det här, han fumlar lite men hamnar snart rätt, och PRECIS när han ska föra in den kommer en snubbe fram från sitt gömställe bakom sänggaveln, sätter en fet bitchslap RAKT på den erigerade penisen som flyger åt skogen, smack låter det, allt medan den främmande mannen vrålar "DENIED". Paret som precis nyss stod i begrepp att idka samlag börjar skamset klä på sig och muttrar något om att de borde ha genomsökt rummet efter cockblockers innan.

Ibland ser jag också en jättekuk framför mig, en snopp så massiv att man helt enkelt måste blockera dess framfart. Då använder man sig av väldigt, VÄLDIGT starka män (tänk Vin Diesel, han är sjukt stark) utrustade med kravallsköldar för att inte den gigantiska lemen ska få orsaka död och förödelse i samhället.

Ja, det var väl de tankarna jag hade angående cockblock.

Fuskpaniken fortsätter: Jonas slår tillbaka

Dagen efter hatattackerna i JMG Wordfeud Championship slår nu Jonas tillbaka. Han menar att hans framgångar grundar sig i god ordkunskap.
- Towe är bara en dålig förlorare, säger han.

Stämningen i Grupp B blir bara sämre och sämre. Igår anklagade flera spelare Jonas för att ha fuskat, efter att han hade lagt ut suspekta ord såsom "tordön" och "sävlig". Själv trodde han att det var Simon som fuskade, eftersom att han inte fick lägga ut sina sista brickor i deras match.

Gick till motattack
När Jonas fick kännedom om Towes och Simons dödsattacker skrattade han ondskefullt och gick till motangrepp.
- Haha vafan?! Towe är bara dålig förlorare, säger han. Tordön är med i korsord hela tiden.

Äger högskoleprovet
Idag slog han Maya med svindlande 536-333, ett resultat som Jonas tror beror på hans goda ordkunskap. Han undertecknar sitt pressmeddelande med avsändaren "Ps. 37 samt 39 på orddelen i högskoleprovet".
- Rövsmör, säger Maya om situationen.

Hatattack i Grupp A
Grupp A som hittills har varit befriad från påhopp och hat blev idag av med sin chockoskuld. Sanna ska enligt en anonym källa ha försökt manipulera turneringsarrangören till att påskynda Marcus och Linnéas spel med oschyssta medel.
- De spelar så förbannat segt, ska hon ha sagt. Jag vill slå de båda i ansiktet med en planka tills de svimmar och eventuellt dör. Sen ska jag fira med lite fisk.

Händelen blev polisanmäld, men förundersökningen lades snabbt ner, då Sanna nekade till brott.

Fakta JMGWFC 2011

  • De flesta av alla maskarter blir inte till två maskar när man delar dem mitt itu. Då är det bara framänden, där munnen sitter, som överlever.
  • Att den Kinesiska muren skulle synas från månen är en myt.
  • Att guldfisken bara har ett minne på några sekunder är också en myt.
  • Myten om Hercules är en myt.
  • Mytomaner kallas de som ljuger mycket. Att de skulle vara föremål för myter, är en myt.

Fuskkaos i JMGWFC

Det krävdes inte mer än en dags spel innan fuskanklagelserna började hagla i det nystartade Wordfeud-mästerskapet på journalistprogrammet. Flera spelare misstänker att Jonas kör oärligt.
- Han fuskar, säger Towe, årets rookie 2011.

Grupp B i JMG Wordfeud Championship står nu i brand. Redan igår började spelarna fatta misstankar mot varandra. Jonas fick in två rullningar i matchen mot Simon, och lyckades dessutom lägga upp ordet "tordön", som enligt ordlistan är samma sak som åska.

- Vad är det där för jävla ord? Jag har aldrig sett det. Det kan därför inte existera. 100% att det är fusk, säger Simon, känd i LAN-sammanhang.

Towe verkar vara av samma åsikt, och har dessutom benhårda bevis för sin sak.
- Han fuskar. Det finns program som går in och manipulerar spelet så att man får rätt bokstäver. Det är vad jag har hört i alla fall, tror jag.

Jonas, som är den enda i turneringen som tekniskt sett inte går på journalistprogrammet, tillbakavisar anklagelserna och menar att det istället är Simon som fuskar. Detta efter att ha förlorat mot Simon med endast sju poängs marginal.
"Jag hade fått elva poäng till om jag hade fått lägga mina sista två :p" skriver han i ett pressmeddelande.

Maya har dock lyckats hålla sig utanför fuskdramat och fokuserar istället på spelet. "blir just nu asskickad av Jonas, kan jag få nån jävla bokstav som är värd mer än 2 poäng eller?!?" skriver hon på turneringens facebook-logg. Inlägget fick två gillningar, varav Jonas var en av dem.

I Grupp A är stämningen betydligt lugnare. Den enda matchen som har spelats klart hittills är den mellan Sanna och Anton. Drabbningen slutade i en övertygande vinst för Sanna. Anton kommenterar det hela med en ledsen smiley på facebook-loggen, men källor uppger att han även känner dödspanikskräck.

Fakta - JMGWFC 2011

  • Journalistprogrammets egna Wordfeud-mästerskap
  • Totalt åtta spelare, uppdelade i två grupper
  • Samtliga spelare är av världsklass och vet bl.a. skillnaden på adverb och adjektiv
  • Vinnaren får 40 000 miljarder kronor av Svenska Wordfeud-förbundet
  • Fem myror är fler än fyra elefanter. Däremot är elefanternas volym jättemycket större.

Uppföljning på föregående inlägg



Älskar reaktionen på killen längst ner. Det var som om han blev tagen med byxorna nere, som om han tänkte "rackarns, det är lika bra att erkänna på en gång!".

Förlåt, kompis. Förlåt för cockblocken. Det var aldrig meningen att det skulle komma till den här punkten, att folk började posta länkar till det där inlägget i kommentarsfälten. Men nu är det så det har blivit. Och det får vi försöka leva med.

De söta flickorna på facebook

Det händer någonting underligt i kommentarsfälten på vissa tjejers profilbilder. Någonting man inte riktigt kan sätta fingret på. Forskningen kring området är så gott som obefintlig. Det enda vi kan säga med säkerhet är att... ja... att det ibland ser ut så här:



Jag förstår det inte. Visst, de ÄR väl oftast snygga, men hur kommer det sig då att det inte händer på ALLA snygga tjejers profilbilder? Vad är det som skiljer de här snygga tjejerna från de andra snygga tjejerna? Kan någon svara på det?

Advent

Jag tycker det är så himla mysigt med advent. Att bara gå omkring på stan och titta bland alla julpyntade butiker kan ge mig så himla mycket energi. En affär hade så himla fina skålar att jag trodde att jag skulle dö. Kylskåpsmagneterna var också jätte, jättefina!

Efter att ha inhandlat ett ekologiskt läppglans från Coca Fleur de là Cramaux gick jag och unnade mig en nygjord vaniljpanacotta på ett jättemysigt café där i närheten. Men ni kan vara lugna, jag ska träna bort det på löpbandet sen!

Sen gick jag och världens bästa pojkvän till Katrin och Samuel som bjöd på hemgjort julgodis och lite vin. Jättemysigt! Katrin hade köpt en jättefin klänning som hon visade mig. Tyvärr fick jag inte ta någon bild på den, hon sa att det skulle bli en överraskning till nyår. Men den var i alla fall jättefin! Och det var verkligen jätte, jättemysigt!

Här kommer lite bilder:


Fick visst med mig en hyacint och ett rättvisemärkt ljus hem! Visst är de bara hur mysiga som helst? Så himla perfekta alltså!


Mina hemgjorda gardiner som blev klara igår. Det är äkta indiskt bomull, som jag själv plockade när jag var där och reste i tre månader och arbetade med hemlösa. Sååå mysiga!


Samma ljus som innan, och så lilla jag i bakgrunden! Osminkad, men det får gå. :-)

Har varit en så himla mysig dag! Tack till Katrin och Samuel, ni fina! <3

Mitt liv är så himla perfekt just nu! Älskar det verkligen! Och ni läsare är så himla fina! Puss på er! <3

Livet med C-uppsatsen

Vi håller just nu på att skriva en uppsats om hur anonymitet påverkar den offentliga debatten på nyhetssidor. Deadline: fredag, 13:15.

Jag är i skolan rätt mycket. Så pass mycket att min mjölk där hemma har gått ut. Blandfärsen är i oklart skick, eftersom att jag dagen efter "sista förbrukningsdagen" kom på att den nog bör frysas in. Det finns inga rena kalsonger. Det finns inga rena strumpor. Det finns heller ingen tandkräm (ja, jag klippte upp hela tuben och försökte gojsa fram det sista med tandborsten). En död katt ligger och ruttnar på köksbordet. Fem knarkare i min soffa (fullsatt). Vardagsrumsväggen är täckt i blod.

Igår intervjuade jag Erik Walfridsson, som har blivit lite av näthatarnas ansikte utåt. Det första han sa var att vårt uppsatsämne var populistiskt. Då blev jag lite rädd för Erik Walfridsson. Inte för att han är ökänd näthatare, han var faktiskt väldigt trevlig, utan det var snarare för att jag inte var beredd på en debatt, samt att jag har en nästintill irrationell respekt för folk som är duktiga på att uttrycka sig muntligt. Själv måste jag sätta mig ned och utvärdera frågan, skriva några rapporter och koka kaffe innan jag kan ge svar på tal. Så det blev att jag gav Erik Walfridsson ett väldigt awkward svar med många "eh" och "visst" i.

Om Erik Walfridsson läser detta vill jag säga att jag hade ett SJUKT bra svar som just då inte kom fram. Hör du det! Du hade blivit helt... ÄGD! Din lymmel!

</näthat>


Från ful till snygg, och skygg till skygg

Jag gick i nian när jag för första gången fick en komplimang för mitt utseende. Visst hade jag fått komplimanger för enstaka kroppsdelar/drag tidigare (tillrop i stil med "schyssta örsnibbar du har där Krona! Verkligen, WOW!"), men det här var första gången det gällde hela mig, att det var jag som helhet som var snygg. De uppmuntrande orden kom i samband med en fin sommar, då solen förvandlade mig till lite av en flickidol med en fläckfri, gyllenbrun hy och solblekt hår.

Efter det kom komplimangerna bara oftare och oftare, och jag påbörjade min förvandling från skygg och awkward till snygg och awesome. Trodde jag. I själva verket hände absolut ingenting.

Min hy hade alltid varit en rätt stor grej för mig. Jag hade alltid haft lite komplex för min blekhet och de mörka ringarna under ögonen. Jag såg lite sjuk ut, tyckte jag. Medan mina kompisar hade flickvänner och hånglade och hade sig så hade jag inte ens varit i närheten, självfallet på grund av min bleka hy. Och min längd. Jag fick höra "vad lång du är!" så pass ofta att jag till slut kände mig onormal.

Jag kommer ihåg hur jag vid ett tillfälle var på en rutinkontroll hos skolsköterskan. Det var allt det vanliga: vikt, längd, syn. Men det var också någon form av trivselkontroll, antar jag, för hon frågade mig något i stil med "är du nöjd med dig själv?". Jag svarade något i stil med "mja, jo, för det mesta". "När är du inte nöjd med dig själv?" fortsatte hon. "Ptja... jag skulle vilja se lite bättre ut, liksom... Lite mindre blek och lite kortare...". Hon såg alldeles förfärad ut. Kanske var hon genuint oroad över min självbild, kanske övervägde hon ett karriärbyte (läs: önskade livet ur alla osäkra tonåringar).

Händelsen säger en del om mitt mindset just då. Det var självklart för mig att jag var en medelmåtta som skulle få det svårt att skaffa flickvän, hångla och ha mig. Lika självklart var det att allting hade varit annorlunda om jag bara hade varit lite snyggare. Då hade ju allt det där andra kommit automatiskt, precis som för mina kompisar.

Så när jag i nian för första gången fick en komplimang för mitt utseende var jag överlycklig. Jag är snygg! På riktigt! Shit was about to go down!

Men det gick allt annat än automatiskt. Fatta besvikelsen när jag varken fick flickvän, hångla eller ens ha mig! Möjligtvis skrattade tjejerna lite lättare åt mina skämt än vanligt, men annars: inget. Att betecknas som snygg levde inte upp till hypen. Om jag nu ens var snygg. För ett par enskilda åsikter behövde ju knappast stå för alla, eller ens vara sanna.

Det skulle ta mig flera år att inse att allting sitter i huvudet. Inte i hyn, inte i andra människors åsikter, huvudet! Det är en avsevärd skillnad mellan att vara snygg och att känna sig snygg. Och det är ju KÄNSLAN av att vara snygg som får en människa att utstråla attraktionskraft, snarare än själva skalet i sig. Eller hur?

Finns det en fan-club för Lady Gagas videos?



Den vill jag vara med i, i så fall.

Bloggaren du söker kan inte nås för tillfället...


TOMTEPROFILBILD 2011, PÅ RIKTIGT


RSS 2.0