Min penis vill inte vara med längre

Sagt och gjort, idag köpte jag gymkort. Tecknade för ett helt år, till och med.

Bytte om, värmde upp och så började vi köra, jag och Erik. Saker jag lade märke till:

1. Det var tungt.
2. Detta trots att jag inte hade I NÄRHETEN så mycket vikter på som Erik.
3. Att jag under hela tiden levde under ständig skräck att få dödsträningsvärk dagen efter.
4. Det var tungt.
5. Att det inte fanns en enda kvinna på stället.
6. Att jag körde med pinsamt lite vikter.
7. Att det ändå var ganska skönt.


När jag står så här och hjälper Erik när han bänkar får jag alltid lust att ställa mig gränsle över honom med min stjärt nära hans ansikte och skrika "Nu fiser jag, Erik! Nu kommer det!" och så skulle jag skratta maniskt. Fast det gör jag inte.

Sen gick vi till duschen. Tryckte igång det 38-gradiga vattnet. Tittade ner. Saker jag lade märke till:

1. Min penis hade krympt. Den var oerhört liten.
2. Nope. Det var bara det.

Konversationen som utspelade sig mellan mig och min penis:

- Kurt, vad tror du att du håller på med?
- Va, vad?
- Du har ju krympt!
- Ja... Jo... Men du, Simon... Det är något jag måste säga till dig.
- Jaha?
- Jag klarar inte det här längre. Vill inte vara din kuk. Har pratat med Glenn och Bosse, de ska också dra.

Jag lyfter på Kurt och mycket riktigt, pungen har kurat ihop sig.

- Men.... Varför?
- ...Det vet du nog själv.
- NEJ DET VET JAG INTE!
- Vikterna, Simon. Du bänkade alldeles för lite.
- Men... 40! Det är väl helt okej för att vara första gången på flera år?
- Sluta... Sluta bara. Jag vill inte diskutera. Det är bara så det är.
- Men... men....?

Efter att ha lovat Kurt hårdare träningspass i framtiden gick han med på att stanna ett tag till.

Det känns bra.

Igår hände någonting stort



För att ni ska kunna förstå vidden, omkretsen och arean av hur stort det var så måste jag ge lite bakgrundsinformation.

Jag tror det var 2007 eller 2008 som jag slutade med hockeyn. Då hade jag lirat sedan 10-årsåldern. Bakom beslutet låg två skador som kom precis efter varandra, vilka tog flera månader att rehabilitera sig ifrån. När jag kom tillbaka låg jag efter alla andra. Jag blev bänkad allt oftare. Det var inte kul längre. Så jag slutade.

Det var en befrielse. Nu kunde man göra vad man ville efter skolan utan att behöva tänka på att det var träning på kvällen. Jag har aldrig under den här tiden saknat hockeyn. Baksidan av det här avhoppet är att min kropp inte har fått någon motion. Försökte börja gymma ett par gånger, men det höll sig inte särskilt länge. Jag är för lat, helt enkelt.

Jag har inte varit svettig på typ ett år. Jag skojar inte ens. Har på sin höjd varit lite varm i kroppen efter ett hårt pass på jobbet. Men igår var det ändring på det.

Jag och två vänner bestämde oss för att dra till Skarpe Nord och spela hockey/bandy. Att ta det första skäret var helt otroligt. "Scchhrrrrrisch" låter det. Hjälmen och handskarna luktar omklädningsrum, precis som jag minns det. Överallt står folk och darrar på skridskorna, livrädda för att ramla och slå ihjäl sig. Men inte jag. Jag sätter fart, tar ett varv runt banan, bromsar in med insidan av ena skridskon framför mina vänner så att snö sprutar åt alla håll.

En och en halv timma senare är jag en helt annan människa. Musklerna känns mjukare. Smidigare, på något sätt. Håret är blött och har klumpat sig längs med pannan. Och jag känner mig... lycklig. Jag vill spara den här stunden så att jag kan gå tillbaka och återuppleva den, för jag vet att det inte kommer att vara samma känsla nästa gång jag går på isen.

Jag har bestämt mig. Nu ska jag börja träna!

Dagens stalking-tips

Om du har uppe en egen flik för ditt offers facebook-profil blir stalking-arbetet effektivare. Alltså så här:



I det här fallet är det Erik jag stalkar. Hur får jag upp den här fliken på lättast sätt då? Jo, du klickar på en länk till Eriks profil med mushjulet istället för vanliga musknappen. Då öppnas länken i en ny flik.

När du känner att du inte har kollat upp ditt offer på länge kan du helt enkelt avbryta det du håller på med och byta till den dedikerade fliken och uppdatera. För att göra detta så fort som möjligt är det bra att lära sig kortkommandona på tangentbordet:

ctrl + shift - växla mellan flikar
ctrl + r ELLER F5 - uppdatera sidan

Så vad letar du efter? Ja, här är det ju bara fantasin som sätter gränserna.



Har det kommit upp några nya bilder? Ny statusrad? Vilka har han blivit vänner med på sistone? Var det före eller efter den där festen han sa att han skulle på?

Vanligtvis stalkar man ju någon man är intresserad av. Så att hålla kolla på relationsstatusen är självklart a och o i spaningsarbetet. I exemplet ser vi att Erik (tyvärr) redan är upptagen. Så vad gör du? Jo, du väntar ca en timma, byter över till din flik, uppdaterar, är de fortfarande i ett förhållande? I 99,9% av fallen så är de det. Men man vet aldrig. Och så fortsätter du så där.

Fortfarande ihop? Vänta. Uppdatera. Fortfarande ihop? Vänta. Uppdatera...

Låt mig presentera: Techno Dad


Ikväll hade jag tänkt bli lite "rolig"



Imorgon:
Den enda helt lediga dagen på typ två månader. Annars har det varit antingen skola eller jobb.

Ikväll: Lönen har kommit. Det är lördag. En lila påse står och väntar inne i kylen. Jag ska dricka det som är i påsen. Alltså det som är i det som är i påsen. Sen ska jag bli en lite annorlunda version av mig själv. Kanske säger jag massa roliga saker. Kanske säger jag något dumt. Troligtvis förstör jag min hörsel ytterligare på någon klubbs dansgolv. Kanske missar jag sista bussen hem. Kanske spänner jag upp en halv månadslön på att åka taxi.

Herregud, vad deprimerande.

Extremt otippad konversation


Jag ville ha med den här bilden och skriva en rolig kommentar till, men då avslöjar jag ju i princip vad som ska komma i brödtexten. Och det vill man ju inte. Så jag skiter i den roliga bildtexten. Ni får se bilden och sen är det upp till er fantasi, helt enkelt.

Jag kom på att jag har ju glömt att skriva om 2010 års mest random konversation för min del. Lite inaktuellt, kanske ni tänker. Well, fuck you! Jag skriver det i alla fall!

Jag stod och plockade frukt på Maxi när en kvinna i medelåldern kliver fram till mig och undrar var någonting ligger, låt oss säga att det var sötpotatis. Hon letade efter sötpotatis. Jag pekar med hela handen och säger något i stil med "ajjemän, det har du där borta bland rotfrukterna". Efter en stund kommer hon tillbaka tomhänt.
-Jag kan inte hitta det!
-Okej, då följer jag med dig.
Vi går bort mot hyllorna. Jag ser varken sötpotatis eller någon skylt för det och ska precis informera henne om att det är slut när hon tar sats.
-Du gick i Fridas klass, va?
Jag börjar leta genom minnet efter alla Frida jag har gått tillsammans med genom åren. De är väldigt många till antalet.
-Ehm... jaaa... Jag har gått med flera Frida.
-Johansson.
-Ja... just det. *är fortfarande inte helt säker*
-Du var på Dreamhack nu va?
Om jag hade haft kaffe i munnen nu hade jag med all säkerhet sprayat hela hennes anlete svartprickigt.
-JA! Ja, det var jag! Vad..?
-Fredrik var där, Fridas storebror. Och du nickar Vanilla va?
Nu faller poletten ner. Det är MadFrogs morsa. Och för er som inte visste det är MadFrog lite av en Björn Borg för oss nördar. Han har alltid varit ett av de största namnen inom gaming. En gång handlade han en påse lösgodis av mig i kassan på Maxi. Jag var ANINGEN starstruck.
-Det blir 37:50 kr... Är... Är det MadFrog?
Han sprack motvilligt upp i ett leende.
-Ja.
-...Nice. Stort fan!
Jag kunde inte få ur mig så mycket mer. Sen var han borta.

Så jag och MadFrogs morsa börjar i alla fall snacka Starcraft 2. Det var som om jag hade teleporterats till en annan dimension, en dimension där medelålders kvinnor faktiskt KAN någonting om e-sport. Helt sinnessjukt. Hon visste t.o.m. hur det hade gått för MIG i turneringen.

Ja. Det var väldigt otippat.

IGOR


En liten tanke riktad till alla bloggare

Börjar inte ni också tröttna på blogg.se:s startsida? Alltid är det samma sak. "Linn har satt upp en ny tapet". "Lizziemajagull tipsar om fem fina fotobloggar (tydligen är de så fantasilösa att de tipsar om inlägg som tipsar om andra inlägg. Vad kommer härnäst? Snutten tipsar om sju fina Inlägg som tipsar om tipsbloggar? (yo dawg...)). Och såklart: "Lisa har köpt ännu en skitsöt klänning.".

Är det bara jag som tycker det hade varit uppfriskande med något annat? Typ "Sandra låg med tre killar - samma kväll! På sin blogg berättar hon allt om det fartfyllda äventyret!". Eller "Så tillverkar du dina egna wolverine-klor. Leo visar hur det går till steg för steg!". Alltså de kan väl visa vad som helst egentligen, bara det inte blir samma skit VARENDA fucking dag!

Det här är en helt normal video. Helt... normal...


Första TV-sändningen



JAPP, det här är kontrollrummet, som jag aldrig var i. Jag fick vara kameraman. Min uppgift var att justera kameran på direktiv av bossen i kontrollrummet. I praktiken innebar detta att stirra på kameran och meddela bossen utifall att kameran på ett magiskt vis skulle välta sig själv, sprängas eller på något annat sätt störa bilden. Eller nej förresten, jag fick zooma ut en gång. Annars: mest stirrande.

Men på något vis kände man sig ändå väldigt delaktig. I hörlurarna hör man hur Jessica gormar. "KAMERA 1, PASS PÅ!". Första gången jag hörde det fick jag panik. Åh helvete... Vad ska jag göra nu då? Vadå "pass på?". Är min bild helt fel? Nej, det betydde bara att kontrollrummet skulle byta till den andra kameran. Så jag fortsatte att göra ingenting, fast på ett väldigt dramatiskt vis. "AVID, PASS PÅ!". Jag fortsätter stirra. Ja, jag stirrar SJUKT hårt på kameran. Nu jävlar, nu ska bilden bli lika perfekt som den var för två sekunder sedan.

Ni kanske förstår hur det kändes när hon till slut röt "KAMERA 2, ZOOMA UT OCH PANORERA VÄNSTER!". Hon kunde lika gärna ha sagt att domedagen hade kommit, att helvetets alla eldar långsamt håller på att sluka universum. Jag fattade tag i kameran, hojtade "UR VÄGEN!" till ingen speciell, ryckte i handtagen, tryckte på utzoomningsknappen, justerade och till slut, efter de tre mest spännande sekunderna i mitt liv, var bilden perfekt.

Tror jag ska köpa mig en triss. Kan behöva lite mer spänning i vardagen.

Inte en jävel

Så många var det som önskade mig lycka till inför pokerturneringen. Tack så sjukt mycket för det! Nu kom jag på typ 10000000:e plats bara för det. Ni är skyldiga mig 150 spänn. Bara till att skicka.

För att illustrera hur jag såg ut efter att ha åkt ut väljer jag den här gamla bilden från skolstarten höstterminen 07.



Ser ni? Så ledsen blev jag när INGEN önskade mig lycka till. Inte en klapp på axeln. Inte ett enda uppmuntrande ord. Ingenting. Tack så mycket. Ni är mina bästa vänner. Verkligen. Vill bli som er när jag blir stor.

Nu blir det pokerturnering

Önska mig lycka till!

Blogganalys: Boelbitar

För ett tag sedan råkade jag stöta på ett hyllningsinlägg till både min och Boelbitars blogg. Författaren tyckte att jag och Boel skulle gifta oss så att vi kunde avla fram "superbloggare". Jag gillar tanken. Fattar ni hur awesome det hade varit? Superbloggarbarn. De sitter alla där i källaren, kanske tre fyra stycken, och knapprar på tangentborden sådär gulligt som bara barn kan göra medan jag och Boel gör i ordning fredagsmyset där uppe. Ibland ropar vi ner "BARN, GÅR DET BRAAA?". "Jaaaa!" ropar de tillbaka. Jag och Boel nickar stolt mot varandra.

Inte för att jag skulle vilja gifta mig med Boel. Herregud, det finns ju en gräns för hur många ordvitsar jag klarar av per dag. För det är liksom det som är Boels grej. Jag har ändå bott strax utanför GÖTEBORG, ordvitsknarkarnas paradis, i snart elva år, men Boel spelar liksom i en annan liga. I ett relativt nytt inlägg lägger hon upp en bild på en powerpoint-presentation hon gör i skolan. Under rubriken "Diskussion" lägger hon in en bild på ett par som bråkar över disken, och vips, det är en DISK-ussion.

Ja. Så håller det på. Ni kanske förstår varför giftermål inte är ett alternativ.

Men låt oss titta lite på headern:



Det första man lägger märke till är såklart hennes ansikte. Redan då märker jag att vi har någonting gemensamt. Ingen av oss vill vara den där typiska pretto-/modebloggaren. Vi vill vara lite efterblivna, fast MEDVETET efterblivna. Det är en otrolig skillnad. Vi fördummar oss själva. För skojs skull.

Jag gillar att tänka att hon säger någonting på bilden. Oklart vad. Kanske "asså typ lol baaaaaaah!". Eller så är hon mitt uppe i en högläsning av August Strindbergs "Röda rummet", om än en energisk sådan. Vad vet jag.

Sen... vänta... vad... zombies? Mumier? A-lagare? Vad är det där för något? Jag vet inte ens... Jag... Okej. Aja. Vi går vidare till citatet där. Det den säger är alltså att någon, antagligen hon själv, aldrig ljuger medvetet. Jaha. Jag vet inte om jag kan skriva något kul om det. Det var väl... fint.

Men innehållet då? Humor, massa humor! Detta i många olika former.


Källa: Internet

Som ni ser så gillar Boel att skriva parenteser (tänkte att jag skriver en parantes här för er som aldrig har sett en. De kan vara ganska distraherande ibland. Man tappar lätt tråden. Till slut vet man inte vad texten från början handlade om. Men jag kan hjälpa er: det som kommer nu är mina vidare åsikter om paranteser. Så. Nu går vi tillbaka till den riktiga texten.). Jag vet inte riktigt vad jag har för åsikt om det. Någon sa att "om det är så oviktigt att du måste sätta paranteser runt det så behöver du inte skriva det alls" (men den personen kanske var dum i huvudet (för det är ju ganska kul att skriva med paranteser ändå (...elleer?))). Kruxet är att Boel ofta brukar vara som roligast i sina parenteser. Så i det här fallet så måste jag väl vara FÖR det.

MMS-inläggen, ja. Hur gör man? Jag har ingen aning. Vem skickar man skiten till? Har hon någon personlig bloggsekreterare vars enda uppgift är att ta emot mms och lägga upp dem på bloggen? Eller är det någon form av superkraft? I vilket fall som helst gör det att hon kan lägga upp nya inlägg VÄLDIGT ofta. Om jag hade varit arbetslös hade det väl gått an, men nu är det nästan så att man vill säga "lugna ner dig, människa!". Man hinner ju inte läsa klart inlägget innan fyra till har dykt upp!

Så, vad har vi lärt oss idag? Jo, för att få en framgångsrik blogg krävs följande:
  • Mentalt handikapp. MEDVETET mentalt handikapp.
  • Ordvitsar.
  • A-lagare.
  • Mumier.
  • Inte ljuga.
  • Parenteser.
  • En slav som kan lägga upp mms-inlägg.
  • "Jag var ute och målade staketet innan. Det var vitt-sen."
Och så vill jag avsluta med mitt favoritinlägg hittills. Hoppas historian var 100% sann.

Alla tårtor som någonsin gjorts

framstår plötsligt som hafsverk.


Vet ni vad som hade varit lustigt?

Om någon hade kommit fram på stan och typ börjat spruta majonäs på en. Det hade varit sjukt konstigt.

Min bästa statusuppdatering någonsin

Jag tycker att den får alldeles för lite uppmärksamhet.



Medges ej

Orden alla studenter och/eller arbetslösa hatar. Idag fick jag min dos.

Jag var på apoteket och skulle betala min astmamedicin (Doktorn säger att jag TYP har astma, fast inte riktigt. Bara nästan.). 169 kronor. Drar kortet. Medges ej. Ger apotekaren 100 kronor i kontanter. Drar kortet. Medges ej. Ger honom min 20-lapp också. Plånboken är nu tom på sedlar. Drar kortet. Medges helvetes jävla ej. Öppnar myntfacket. Häller ut allt på disken och skriker åt apotekaren: "TA DET HÄR OCKSÅ DÅ, FÖR ALL DEL! DET ÄR INTE SOM ATT JAG BEHÖVER DE DÄR SMUTSIGA PENGARNA!". Nu är det sex kronors mellanskillnad. Drar kortet och hytter med näven mot kortautomaten. Hotar den. Bäst att du medger kortet den här gången. Annars ska du få se på fan. Transaktion klar. Höjer armen i en segergest. Fuck yeeeeeah.

Epic fredagsmys


Idag gjorde jag något mycket hedervärt

Inga rena kalsipper till morgondagens arbetspass. Tar med mig tvätten ut till tvättstugan utan att ha bokat tid (brukar vara rätt tomt i schemat ändå). Slår ett getöga mot tvättschemat och FUCK, det är upptaget. Slår ett annat getöga mot maskinerna som alla står tomma.

Någonting står inte rätt till. Det står alltså fel till.

Min första tanke är att det är klart att man måste få ta tvättiden om ingen utnyttjar den. Det är en härlig tanke. Jag vill agera på den. Men någonting inom mig motsätter sig. För ett ögonblick råder olidlig spänning där i tvättstugan. Ska jag sno tvättiden? Är jag så gangsta? Nej, det är jag inte. Och så var spänningen borta.

Jag vandrar upp mot lägenheten som hade bokat tiden och ringer på. En göbbe öppnar dörren. Jag ursäktar mig och frågar om han möjligtvis tänkte utnyttja tvättiden som har bokats på hans nummer. Som svar ropar han "ROSE-MARIE!". En trevlig dam dyker upp. Detta är tydligen hennes område. Tvättandet.

Jag ursäktar och frågar åter igen om tvättiden möjligtvis kanske är tänkt att utnyttjas, eller om jag möjligtvis om det gick och var okej kunde få tvätta på deras tid. Hon svarade att de redan var klara där nere, så det var bara till att köra. Och så var det avklarat.

Härmed ger jag mig själv utmärkelsen P.B.V. - Pensionärernas Bästa Vän.

Freud, din lilla filur!

I morse gjorde jag något annorlunda, åtminstone för att vara jag. När alarmet på mobilen ringde vid 07:10 sa jag det helt utan att tänka på det: "hora". Klart och tydligt ut i rummet.

Man skulle kunna tänka sig att detta kom som ett resultat av många års CS-spelande, samt att det var alldeles för tidigt på morgonen, men jag kan inte låta bli att tänka att det ligger något freudianskt bakom. Kanske ville jag ha sällskap av en prostituerad, sådär på morgonkvisten? Kanske tänkte jag på filmen Pretty Woman? Eller är det kanske så att mitt undermedvetna helt enkelt kräver ett karriärbyte från min sida? Då lär jag få en del sovmorgon, i alla fall.


Du sa hora, sa du? Hmm... Ytterst bekymmersamt, måste jag säga. Titta så bekymrad jag ser ut. Har nog aldrig varit så här bekymrad i hela mitt liv. Till och med mitt SKÄGG är bekymrat.

Idag var jag på Frölunda-match

Men låt oss inte fokusera på själva matchen, den är oviktig. Nej, det jag tänkte skriva om är det här 50/50-lotteriet. Det är lurigt, tycker jag. EXTREMT lurigt.

Allting börjar med att speakern berättar att nu är det dags att köpa sin lott till FIFF-TY-FIFF-TY-lotterIEEEEET. Hälften av potten går till en lycklig vinnare och andra hälften går till klubbens ungdomsverksamhet, fortsätter de. Som om någon brydde sig om ungdomarna. På storbild visas prissumman som lottades ut förra matchen: 20 tusen någonting. Ja, det hade ju varit saftigt att få det inkört på kontot, tänker man. Men här börjar lurigheterna:

Lurigt 1: När man köper en lott blir det ännu en som tävlar om pengarna. Vad betyder detta? Jo, att man FÖRMINSKAR sin chans att vinna! Inte nog med att man sabbar för sig själv, man förminskar även chansen för ANDRA att vinna! Hur sjukt är inte det? Skulle du vilja det eller? Att någon kom och förminskade din chans till lycka varje dag? Typ petade på din penna när du försöker skriva någonting, eller ollade alla dina bestick? Hade det varit kul? Nä, just det! Sluta då! Sluta köp de där vidriga lotterna!


Här kommer en bild på en kalkon invirad i bacon, ovanpå allt. Och kaffet är slut också, herrejösses.

Lurigt 2: Vänta nu lite... prissumman från FÖRRA matchen? De försöker bara locka mig till att köpa en lott, de asen! Tänk om det bara är jag som köper en lott för 10 spänn. Då vinner jag fem kronor. Hur rättvist är det? Va? Va? VA!? Fatta vad snopet! Man vinner och så får man tillbaka fem ynka kronor! Är det allt man är värd efter ansträngningen som krävdes för att gå och köpa lotten? Va? Vem ska ta ansvar för det sen? Jag? Lottförsäljarna? Regeringen? Va? Hur har de tänkt där? Alltså, finns det ens människor som är så dumma att de lottar ut FEM jävla kronor? VAD HAR MAN FÖR IQ DÅ EGENTLIGEN? VA? JAG BLIR SÅ FÖRBANNAD. KAN MAN INTE LOTTA UT MER ÄN FEM KRONOR SÅ SKA MAN INTE HA HAND OM ETT SÅ HÄR PASS STORT LOTTERI. DÅ ÄR MAN BARA EN LITEN LORT. EN ÄCKLIG. FUL. SAK. EFTERBLIVET OCH SORGLIGT ÄR VAD DET ÄR! MÅ ALL VÄRLDENS OHYRA HEMSÖKA DERAS HEM (JA, HEMSÖKA DERAS HEM) OCH VANDALISERA ALLT SKIT DE HAR! FÖR DE HAR VÄL BARA SKIT HEMMA, OM DE NU INTE HAR RÅD ATT LOTTA UT MER ÄN FEM KRONOR! SÄKERT MASSA EUROSHOPPER OCH ELDORADO. FATTIGA OCH ENSAMMA. Nu vet jag inte varför jag skriver i caps längre. Jag har ju slutat skrika för länge sen. Men jag tror ni förstår min poäng.

Köp inte lotterna. Släpp det, bara.

Sexköp olagligt - what's up with that?


Bilden har ingenting med inlägget att göra. Att luta sig in i bilar är ju inget brott. Nej, det var faktiskt så att jag tyckte om hennes skor så pass mycket att jag kände mig tvungen att lägga upp bilden dirr mode.

Idag läste jag om en M-politiker som hade blivit dömd för sexköp. Han kommenterade det hela med att sexköpslagen är "märklig". Och jag håller med honom. Inte för att jag röstade på M, inte för att på något sätt antyda att detta är en särskilt hedervärd människa, utan för att jag verkligen tycker så.

Det verkar ju inte finnas något principiellt motstånd till prostitution i sig. I så fall hade ju även sexförsäljning varit otillåtet. Som jag har förstått det handlar det om att "skydda kvinnan". Människohandel, you know. Men det är väl redan förbjudet? Att tvinga någon att göra någonting de inte vill kallas utpressning eller hot och är olagligt. Sexköp däremot är väl just det. Ett köp av sex. Ena parten får pengar, den andra får en tjänst. Så länge båda är med på det är det en win-win-situation.

Som Magnus Betnér sa: det är tillåtet att låta någon torka ens arsle mot pengar, men så fort handen går vidare mot könsorganet har gubben (förmodligen) gjort sig skyldig till brott. Båda handlingarna är ganska vidriga (förmodligen) för den som utför dem, men varför är den ena olaglig medan den andra inte är det?

Sexköp olagligt - what's up with that? Kan någon förklara för mig?

Idag har vi voxpopat

En "voxpop" är när man går ut med filmkamera och intervjuar vanligt folk om någonting. En enkät i TV-format, alltså. Vi håller just nu på att göra ett reportage om nätdejting, och eftersom att den enda som har forskat om nätdejting och samtidigt bor i Göteborg inte vill prata med oss (han "hade inte tid") så fick det bli en voxpop på stan.

Låt oss säga så här: det finns en hel del original där ute.

Citat från intervjuerna:

"Varför äta kakan när man kan ha hela?" (inte helt säker om det var exakt så här hon sa, men förvirrande, det var det)

"Det kanske kan vara bra för de som inte är så sociala... Om man bor uppe i Norrland fem mil från alla andra, typ..."

*LÅNG monolog om yoga och hur sexuellt frigörande det är*

Min skådespelardebut



Manus, regi och musik: Mattis Wikström
Skådespelare: Jag och Sara Wikström.

EXTRA: KLIPPET ALLA TALAR OM



Detta var vad jag sysslade med hela dagen igår. Från 13:00 till 23:30. Fråga mig inte hur det kunde ta så lång tid, för jag vet knappt själv. Det enda jag vet är att det gick åt en jäkla massa koffein.

Det här var inte riktigt meningen



Det ena är min nya profilbild på facebook. Det andra är klassisk internethumor.

Så det kan bli. Tack till Aksel som spottade den här likheten.

Mitt självförtroende


Konsten att sno ett skämt - TVÅ gånger

Imorgon ska jag regissera en tre-minuters-film för TV-kursen vi nu håller på med. Jag har inte riktigt tänkt igenom vad den ska handla om, men en sak är säker, och det är att bananer ska spela en viktig roll. Så jag köpte en klase på Maxi idag. Tyckte de var rätt dyra. De kostade nämligen 40 000 miljarder kronor.

Ny skrivbordsbakgrund



Sjukt cool, tycker jag.

Natten är min vän



Jag älskar natten. När livet går fort och man har svårt att känna av saker och ting, då finns natten där som en nära vän och lyssnar på allt jag har att säga. Uppiggande för tankarna, sövande för kroppen.

Min kärlek till natten har dock sina baksidor. Jag stannar uppe alldeles för länge. Vardagen blir ojämn. Så fort klockan slår 00:00 försvinner alla rutiner ut genom fönstret. Efter 00:00 kan vad som helst hända.

Man kanske sätter på en nattfilm. Häller upp ett glas cola. Virar in sig i en filt. Njuter av den högljudda tystnaden.

Man kanske har de där konversationerna som kan hålla på till tidig morgon. Antingen med sig själv eller med någon annan. Dialogen förvandlas till en outtröttlig flod av ord. Samtalsämnen avlöser varandra. Kanske berör man allvarliga ämnen så att det nästan bränner till i hjärtat. Kanske är det lättsamt på ett sånt sätt att man glömmer bort verkligheten för en stund.

Man kanske hittar en ny samling YouTube-klipp om ett ämne man aldrig visste att man var intresserad av.

Man kanske får en tsunami av inspiration över sig. Bloggar. Gör en video. Skriver en dikt. Googlar.

Natten är den enda tiden på dygnet då jag känner att jag bara är jag. Då får jag och mina tankar göra vad vi vill. När allting känns som det är för mycket, när jag inte kan se, då tar natten min hand och försäkrar mig om att allting kommer att ordna sig till slut. Och den stunden är värd alla förlorade sömntimmar i världen.

Det sämsta skämtet på den här bloggen någonsin

Var ligger Sikte? Och varför tjatar alla om att det finns land där?

Ännu en skarpsinnig vardagsobservation

Ni vet de där spårvagnsdörrarna som man själv måste hålla upp? Jag tycker det är intressant hur måna alla är om att de faktiskt är öppna under hela kliva av/på-processen. Alla vet ju om att det räcker med EN hand som håller upp den ENA dörren för att båda ska hålla sig öppna. Men när det väl är skarpt läge, vad händer? Jo, ALLA som befinner sig inom en armlängds avstånd från dörren känner sig tvungna att hålla i dörren, för säkerhets skull. Utifall att de sju andra människorna som också har varsin hand på dörren skulle få en plötslig hjärtattack och kollapsa på stället, liksom.

Himla slöseri med energi, tycker jag.

Plötsligt: fåglar med armar!


















Självrannsakan

Ibland känner jag mig fejk. Som en verklig version av en seriefigur. Jag skämtar, jag skojar och jag spexar, men reflekterar det verkligen personen inuti mig? Var tar mina innersta tankar vägen? Det som gör mig till den jag är?

Sanningen är att jag inte vågar uttrycka dem. Då kanske min skämtsamma, skojiga och spexiga roll i gruppen fallerar. Mina innersta tankar passar inte in i någon roll. Hellre en roll som reflekterar min person halvdant än ingen alls.

Ibland blir jag besviken på mig själv. Det är de där stunderna då jag känner att jag inte lever upp till mina egensatta förväntningar. De tär på mig. Gör mig illamående. Trots att dessa förväntningar egentligen är helt irrelevanta. De finns bara där så att jag av andra kan uppfattas som en bra människa.

Ja, ibland känns det som att det är det enda jag gör här på Jorden. Går runt och försöker övertyga folk om att jag är en rolig och bra människa, istället för att försöka utveckla mig själv. Ibland känns det som att det enda jag gör är att försöka visa folk att jag är värd deras uppmärksamhet.

Men sen kommer jag på att, ja just det. Det gör ju alla andra också.

7 tips för roligare onani

Är din partner på affärsresa? Troligen inte. Du har ingen partner. Annars hade du gjort annat än att läsa den här bloggen. Men i alla fall, nu fortsätter vi min fina igenkänningsinledning här: Är du ensam, desperat och kåt? Ja, troligen. Har du tröttnat på klassisk onani, vill du pröva på någonting nytt? Definitivt.

Här kommer tipsen som gör dig till en gladare, trallvänligare människa:

1. Fantisera om det sexigaste du vet, fast tvärtom, fast ändå inte!
Varför göra det lätt när man kan göra det svårt? Vad är det absolut sexigaste du vet? Tänk absolut inte på det. Fantisera istället om någonting som är helt sjukt perverst jätte super duper o sexigt. Typ Google Docs.

"Åh, papper... Mmmm... papper... fast inte riktiga papper... utan virtuella... papper... mums"

Eller kanske lite Assembler-kod?


Så... hur känns det? Händer det något där nere? Kittlar det till i organet? Nej, troligtvis inte, så här i början. Men det är häri utmaningen ligger! Så fort du känner minsta lilla kåthet - FRAM MED ASSEMBLERKODEN! På så sätt kommer du till slut att förknippa assemblerkod med sex.

Fatta vad praktiskt! Tänk dig att du sitter på bussen hem. Vrålkåt. Du känner att du inte kan hålla dig. Vad gör du? FRAM MED ASSEMBLERKODEN! Varför? FÖRSPEL, SÅKLART! Du plockar upp pappret eller datorn och börjar bläddra igenom tiotusen rader med kod. Alla runt omkring fattar att här är någonting viktigt på gång. I själva verket sitter du och upprepar kommandona "push" och "movzx" (visst låter det lite sexigt ändå?) för dig själv.

Sen är det bara till att springa hem från stationen och slutföra uppdraget i en handvändning. DET är vad jag kallar effektivitet!

2. Tänk på Björn Ranelid!



Man skulle kunna tänka sig att det här är en annan variant av FRAM MED ASSEMBLERKODEN, men det tycker inte jag. Om Björn Ranelid är sexig eller inte låter jag vara osagt. Jag vet bara att han är väldigt duktig med ord och metaforer, vilket säkerligen kan ses som über-sexigt av många.

Däremot tycker jag att det är väldigt ROLIGT att tänka sig Björn Ranelid i erotiska sammanhang. Kan ni se det framför er? Hur han liksom valsar fram till sin kvinna, självklart klädd i folkdräkt, och lägger i charm-turbon.

"Jag skola äntra din vagina, likt ett spjut genom Medelhavets södra strand. Jag skall fylla upp dig som småsten gör i en syltburk en tidig söndagsmorgon med frosten hängandes i kanterna. Men ändock. Värmen. Ömheten. Kärleken. Allt hänger i en skör tråd, och tråden är stor, och tråden är min."

Ja, någonting liknande. Tokig bild, eller hur?

3. Fucka upp din hand! Ett hett tips som aldrig blir gammalt är att sätta sig på handen i några minuter. Då domnar den bort, vilket naturligtvis kommer att ge känslan av att det är någon annan som utför det roliga. Fyra av fem toasters, kanonkul!

4. Använd fel hand! Låt mig säga så här: jag är högerhänt, och har haft bruten högerarm. Ni kanske kan förstå att det här var ett enormt handikapp. I och med att jag hade ett väldigt stort gips så var högerhanden så gott som värdelös. Den kunde varken skriva, plocka upp ur diskmaskinen eller panga headshots i CS.

I sådana här extrema situationer tenderar människor att hitta de där geniala lösningarna som de annars aldrig hade tänkt på. Det gjorde jag. Jag använde.... *trumvirvel* fel hand! Min vänsterhand fick skriva, plocka upp från diskmaskinen och panga headshots i CS. Det gick ganska bra faktiskt, men framför allt var det lärorikt, roligt och spännande. Med dessa ord uppmanar jag alla läsare att använda fel hand oftare. Man blir som en helt ny människa. Fast åt andra hållet.

5. Använd redskap! Jag är lite fascinerad av hur lätt tjejer har det på den här fronten. De kan liksom STOPPA IN saker i sina könsorgan! Hur ballt är inte det?

Om jag hade varit tjej för en dag hade denna aktivitet troligtvis tagit upp halva dagen. Att testa olika saker att stoppa in i fittan, alltså. Banan? In i fittan. Pennor? In i fittan! In med hela pennskrinet! Äpplen? Sure. Bakpotatis? Inte jätteskönt, men okej. Honungsmelon? Kanske i grövsta laget, men what the hell, in med den i fittan! (ja, jag är jobbskadad som nästan bara har frukter som exempel)


Den där... där nere? Det är ju nästan så att man blir MELONdramatisk!

För oss killar blir det däremot lite knepigare. Vi kan inte köra in en frukt i snoppen hur som helst. Däremot ska man kunna använda frukter som t.ex. meloner. Man skär ut ett snitt i den och micrar den. Vòila, prima vagina! Sen om man är en sofistikerad onanist kan man ge sig på de lite tyngre grejerna. Ni har väl sett American Pie? Det kräver en del arbete, men är helt klart värt besväret.

Jag vet vad din vrickade hjärna tänker just nu. "Men tårtor då, de är ju mjuka och gojsiga liksom?" Det finns ett problem: tårtor är kalla. Skulle kunna funka om man är nekrofil, men annars: nej tack.

6. Tänd eld på skiten! Det här tipset funkar bara för killar. Eller ja, det blir roligast så i alla fall. Jag är inte helt säker på om ALLA killar gillar det, men jag har åtminstone prövat det med stor framgång.

1. Tändvätska på penis.
2. Ge fyr! Använda en tändare eller tändsticka.
3. ????
4. Profit!

Vips, så har du en fackla!

Okej, det hade väl egentligen inte så mycket med onani att göra. Men festligt, det är det i alla fall!

7. Gör "Soffan!" Inför det här inlägget googlade jag "onanitips" och hittade det här ovärderliga tipset från en anonym kille på 15 år:

"Jag fick ett tips av en kompis en gång. Den kallas för soffan. Man tar en fryspåse, smörjer in insidan av den med olja eller glidmedel, och stoppar in fryspåsen mellan två sittdynor. Sen kör man in kuken och juckar på. Det är skönare med kondom, annars kan det göra ont om fryspåsen är hårdare och har ”kanter”. Jag har provat det tillsammans med en kompis och det var jäddra skönt, även om jag tycker lite synd om personen som skall sitta på den soffan sen, men de vet ju inte vad man har gjort där..."

Gott folk, se till att kolla genom era soffor noggrannt innan ni sätter er i fortsättningen. För man vet aldrig. Kanske har ett gäng 15-åringar haft gruppsex med den.

Mitt samtal med telefonförsäljaren

Idag skulle jag in en sväng på City Gross för att handla. I förbutiken står de som vanligt. Telefonförsäljarna. En svart disk och så två unga herrar i pikétröjor.

I vanliga fall undviker jag dem. Brukar gå förbi i rask takt, undvika ögonkontakt, ge ett kort "inte intresserad" om de mot förmodan skulle hinna göra en ansats till konversation.

Jag var precis förbi dem när jag hörde en röst bakom mig.

Telefonförsäljaren: Får jag ställa en kort fråga?

Någonting hände inom mig. Den här gången var allting annorlunda. Kanske kände jag mig extra social idag, kanske hoppades jag undermedvetet på billigare telefonräkning, kanske var det en ren slump. Jag fick feeling helt enkelt. Så jag vände på klacken.

Jag: Ja... JA, du får GÄRNA ställa en fråga!
Telefonförsäljaren: Vilka ringer du med idag?
Jag: Telia.
Telefonförsäljaren: Vad hamnar räkningen på?
Jag: Ja, det är väl... 200. 220. Någonting sånt.
Telefonförsäljaren: Abonnemang?
Jag: Japp.
Telefonförsäljaren: Jaså... Vilken telefon har du?
Jag: Det är en iPhone *plockar upp och visar*... den gamla, 3G.
Telefonförsäljaren: Fick du betala för telefonen?
Jag: Ja, det var väl två papp eller något. Köpte den när den var ny.
Telefonförsäljaren: Hos Telenor får du en telefon när du tecknar abonnemang.
Jag: Jaha.
Telefonförsäljaren: Kände du till det?
Jag: Nej.
Telefonförsäljaren: Jo... så du ska inte ha en ny telefon då?
Jag: Nej, jag tror
Telefonförsäljaren: Du kan få en 3GS, du betalar 349 kr i månaden, halva priset i sex månader.
Jag: Nja jag tror jag väntar. 3GS känns ju inte särskilt värt nu. 349 känns ju ganska dyrt också...
Telefonförsäljaren: Men alltså... tänk då på att du får nyttja hela den summan.
Jag: Hur... Vad menar du då?
Telefonförsäljaren: Ja, du får ringa för hela det beloppet, 349 kronor!

Samtidigt som jag tyckte att det var fruktansvärt roligt att spela lite halvdryg så tyckte jag synd om honom. Jag kunde se i hans ögon hur han långsamt insåg att han skulle förlora det här. Det fanns inget bra han kunde erbjuda mig.

När jag till slut gick med orden "men tack för att du försökte!" visste jag att han hade gett upp för länge sedan.

Tur det...



För en mästare av svenska språket blir man ju inte, i alla fall.

Det här klippet MÅSTE få mer cred!

Ibland blir man stolt över sina klasskamrater. Det här är ett sådant ögonblick.


Kommer ni ihåg mitt inlägg om manlighet?

Kommer ni ihåg mitt inlägg om manlighet? Glöm det! Idag har jag sett definitionen av manlighet. Den uppenbarade sig för mig via ett youtube-klipp:



TV-kaoset



Här är en bild av mig och Linnéa. Vi gillar att filma saker. Det tycker vi är kul. Ibland filmar vi även andra saker, men det är inte lika ofta.

Himla dumt talesätt


Seriously slippery shit

Här i Göteborg börjar isen så sakteliga smälta bort, så min fundering kan te sig aningen inaktuell, men ändå, varför säger man att det är "glashalt ute"? Glas är väl inte halt? Is däremot, DET är halt! Varför kan man inte bara säga att isen är lika hal som... is? Ett alternativ kanske skulle kunna vara "halt som en ål insmord i glidmedel, olja och vaselin", men det är för långt och jobbigt att säga.

Men glas, wtf liksom? Tänk er om glas faktiskt hade varit halt! Tänk dig att ha kommit till en fin middag, du låter värden ta din kappa, du slänger upp den höga hatten på hatthyllan, du slätar ut mustaschen, du tar emot ett glas välkomstdrink och TJOFF så är den i golvet, glaset har exploderat i tusen bitar, du ursäktar dig men det känns inte som att det är nog, så du försöker plocka upp skärvorna på golvet, men AJ, du skar dig på en bit som liksom gled ur ditt grepp, du försöker ta den igen och AJ SKIT vad ont det gör att  skära sig IGEN, nu blöder det utav bara helvete och du står där handfallen, besegrad av det hala glaset, och undrar vad du ska ta dig till.

Som tur är slipper vi det här, för glas är INTE halt! FATTA!

2 stunder då jag kände mig väldigt ovuxen

1. Det var en onsdag. Det var efterfest hos en klasskamrat som jag ännu inte hade pratat med särskilt mycket, men som jag ändå hade goda tankar om.

Det fanns ingen alkohol tillgänlig, men alla var tillräckligt lulliga och glada sedan tidigare för att det skulle sluta i avslitna skjortor. Eventuellt flög fler klädesplagg av, men det vet jag absolut inget om. Det var hur som helst himla skoj. Jag och min kompis dansade halvnakna och alla hejade på.

Då kom hon, värden som jag hade så goda tankar om. "Ta på er tröjorna för fan" väste hon. Självklart var det på skoj. Jag tittade upp för att flina ikapp med henne, men stelnar till då vi får ögonkontakt. Hon hade DÖD i blicken. Hundra procent allvarlig.

"Ja... ja jag skulle precis börja leta efter den ändå..." mumlade jag.

Jag kände mig ganska så ägd. Lawyer'd, liksom, fast utan juridiken. Jag undrar vad det var som utlöste den här vreden. Såg vi SÅ illa ut i bar överkropp? Luktade vi illa? Passade det inte in på efterfestens image?

2. Efter att morsan hade varit på besök häromdagen bestämde hon att nu jäklar ska den här lägenheten städas. Så hon tog med sig farsan tillsammans med ett tusental olika sorters rengöringsmedel, en blomma (ser ut som en... frisésallad, eller nåt) och städglädje, om det nu finns något som heter så. Sen städade vi skiten ur det här stället.

Det faktum att det krävdes båda mina föräldrar för att min lägenhet skulle bli städad på riktigt får mig att känna mig väldigt ovuxen. Fast på ett bra sätt. Om man genom att vara ovuxen kan få städhjälp är det ju lätt värt det.

Efteråt var pappa vänlig nog att lägga upp en bild av mig på facebook. Jag står och rengör den här grejen som är i duschavloppet och det luktar INTE sommaräng, kan jag säga.



Det går inte att se på bilden, men i det där hålet simmar det runt lite grönsvarta klumpar. MÖGEL och DÖD och PEST, med andra ord.

Åh, nu kom "My heart will go on" på Spotify. Ska gå och dansa tryckare med mig själv. Ooooonce moooooore, you opened the doooor, and you're heeeere in my heart and, my heart will go OOOOOOOOOON AND OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOON

Egypten vs Sverige


Det är kaos. Ibrahim El-Sharif står på frihetstorget i Kairo och ropar ut slagord. "Mubarak ska bort". Om och om igen. Det finns inget stopp, ingen gräns. Strupen värker och kroppen känns som en stor geléklump, han har ju varken sovit eller ätit riktigt på en vecka, men han hade knappast förväntat sig något annat. Mubarak har suttit på makten, PÅ folket, sedan 1981. Han vet hur saker och ting går till. Med andra ord: att få bort honom kräver en hel del uthållighet.

Plötsligt kommer en bil och kör rakt in i folkmassan. De flesta hinner undan, men en av demonstranterna slungas upp på huven för att sedan landa på marken. Benet: brutet.

Ibrahim känner hur han kokar över fullständigt. Vad bor han i för land? Vad håller regeringen på med? Ska de bara sitta där och se på medan Egypten förfaller? Ska folk behöva demonstrera livet ut för att få sin röster hörda?

Han sätter sig ner på knä och, helt utan att tänka på det, vrålar ut ilskan genom de fulaste ord han kan komma på.

Meanwhile, in Sweden...

Simon gör sig i ordning inför kvällspasset på Maxis fruktavdelning. Munnen smakar tandkräm. Armhålorna doftar av Hugo Boss-deo. Björn Borg-kallingarna sitter där de ska... nästan. Bara en liten justering... så där ja. Rakt och fint. Han sätter på den uråldriga fönen som kräver sin lilla tid för att torka håret. Just idag känns detta ytterst besvärligt, då han har väldigt bråttom till bussen.

Tar en klick av det svindyra vaxet. Bearbetar in det, försöker få det jämnt fördelat. Ut i hallen, på med skorna, öppnar ytterdörren och tar på sig jackan i en och samma rörelse. Stänger dörren, låser, vänder sig om och... just det, fuck. Det är kaos. De håller på att bygga om gården utanför. Detta, i kombination med tövädret, gör att allting är en stor sörja av gegga. Och Simon HATAR att få gegga på skorna, på byxbenen, ja han hatar gegga överhuvudtaget.

Men det finns ingenstans att ta vägen. Han måste gå genom geggan för att ta sig till bussen. Simon tar ett djupt andetag. Stegar ut. Sjunker ner i bajsröran. Tar nästa steg. Repeat.

Plötsligt trampar han i ett djupare parti så att hela skon hamnar under ytan. Han krånglar snabbt upp den igen, men skadan är redan skedd. Skon har fått en ny färg: diarré.

Simon känner hur han kokar över fullständigt. Vad bor han i för land? Vad håller regeringen på med? Ska de bara sitta där och se på medan Sverige förfaller? Ska folk behöva köpa nya skor för varje gång de går till jobbet? Ska folk behöva gå i gegga livet ut för att få makthavarna att fatta att de måste göra något åt det här problemet?

Han sätter sig ner på knä (*splaff*) och, helt utan att tänka på det, vrålar ut ilskan genom de fulaste ord han kan komma på. Det vill säga "attans" och "sjutton också".

Äntligen!

Det är skönt att se att det åtminstone finns EN grupp som faktiskt vill göra bra musik och inte bara sälja sex.


Saker jag inte orkar googla: kaffesorter

Sitter just nu i fikarummet på jobbet och dricker kaffe. OCH VET NI VAD SOM HÄNDE? Jag började fundera på det här med "elbrygg". Vad betyder det egentligen? Jag har alltid köpt elbrygg eftersom att jag på något vänster fått med mig från barndomen att den skulle vara speciellt gjord för kaffebryggare som går på elektricitet. Men det gör väl alla nu för tiden? Så vad är poängen? Vad är skillnaden mellan vanlig mellanrost och elbrygg? Har det ens med elkaffebryggare att göra? Är allt ett stort missförstånd från min sida? Har jag gjort bort mig?

Den som kan svara på dessa frågor UTAN att googla kommer att få ett hyllningainlägg. Jag svär. Så gör ja inte de ;pPppPpPpP

Två bildinlägg på raken...

Ja det kan ju tolkas som dalande kvalité här på bloggen. Men så är inte fallet. Det är bara det att den här bilden var så sjukt klockren:



Fattar du inte poängen? Jag avundas dig! Så ung, så oförstörd...

Mammor äger


Simon, torsdag kväll



Sitter i soffan. Invirad i filtar. Kebabpizza. Vitt vin. Jag menar, det fanns ju inget annat att dricka hemma. Tittar på folk som har ihjäl zombies med spadar, hackor och hagelbössor i The Walking Dead. Ungkarlsromantik i sitt essä.

Jag vill ha en orgasmotron



Så äckligt skön att ha att göra med. Är dock lite rädd för att användandet skulle hamna utom kontroll om jag faktiskt fick tag på en. Fast jag är inte så rädd för det. Inte egentligen, nu när jag tänker efter. Nä, jag hade nog använt den måttligt.

Det var bara det. Ni kanske väntade er en sorts poäng med det här inlägget. Så var det alltså INTE.

Att festa med fel personer

Jag skulle bara gå fram och prata med ett par tjejer från klassen. Det slutade så här:



Konversationen:

- Hej! Vad pratar ni o...aj... hahaha nä... aj. Aaaaa hahahaha nä sluta nu. AJ! DET GÖR-NEJ NU SPILLDE JAAAAAAAAAAAAJJJJJ! SLUTA! NEJ! LINNÉA, RÄDDA MIG, HÅLL HE-AAAAAAJ MEN INTE DU OCKSÅ! JÄVLAAAAJ!

De rev mig. De rev mig hårt. Det kanske inte ser så farligt ut på bilden, men jag kan lova att det var värre för två dagar sen. Ni vet den där scenen i Passion of the Christ när de piskar Jesus? Ungefär så såg jag ut. Som en köttslamsa. Som jag var direktimporterad från Auschwitz.

Slutsats: kvinnor är elaka, vidriga människor.

Att surfa på Aftonbladet

Surfar in på Aftonbladet. Toppnyheten: Fem döda i Kairo. Det var ju knappast någon överraskning.

Fortsätter att scrolla ner. "En riktig bauta-burgare" fångar min blick.



Jag gillar bilden. Den där ödesblicken. This is it, tänker hon. Nu ska den ätas. Bauta-burgaren. Ska. Ner. Samtidigt kan jag se att det är någonting sorgset där i ögonen. Kan ni se det? Hur hon liksom vädjar till publiken: Prova inte det här hemma. Det är inte värt det. Eller så försöker hon bara förmedla en sista kärlekshälsning till sina barn, utifall att hon skulle dö på kuppen.

Vi kommer att sakna dig, bauta-burgaren.

Hur många kristna har läst Bibeln?

"Om en man träffar en orörd flicka som inte är trolovad och förgriper sig på henne och de ertappas när han ligger med henne, skall mannen som låg med henne ge femtio siklar silver till flickans far. Han skall sedan gifta sig med henne, eftersom han har lägrat henne, och får inte skilja sig från henne så länge han lever." - Femte Moseboken 22:28

"Och till de andra hörde jag honom säga: "Följ honom genom staden och slå ihjäl, utan förskoning, utan barmhärtighet. Döda gammal och ung, barn och kvinnor, förgör dem"" - Hesekiel 9:5

"Kvinnan skall ta emot undervisning i stillhet och alltid underordna sig. Att själv undervisa tillåter jag henne inte och inte heller att bestämma över mannen, utan hon skall hålla sig tyst och stilla." - Första Timotheosbrevet 2:11

"Vill du ha en slav eller slavinna, kan du köpa sådana av folken omkring dig. Ni får också köpa barn till invandrare som är tillfälligt bosatta hos er och sådana i deras familjer som föds i landet. De förblir er egendom, och dem kan ni lämna i arv åt era barn som deras egendom; dem kan ni hålla som slavar för all framtid. Men bland era bröder, israeliterna, skall ingen behandla en annan hårt." - Tredje Moseboken 25:44

"Jag skall tömma min vrede över dig och blåsa under mitt ursinnes eld. Jag skall utlämna dig åt råa män, mästare i att förgöra. Du skall bli bränsle åt elden, och ditt blod skall flyta i landet. Ingen skall längre minnas dig. Jag, Herren, har talat." - Hesekiel 21:31

Handikapptoaletter



Visst är de lite läskiga? Man går in ett stort, kalt rum. Man låser genom att trycka handtaget uppåt, som om det var meningen att den skulle utlösa någon form av fallucka. I hörnet står toalettstolen och dess armstöd. Ser ut som ett medeltida tortyrredskap. Toapappret sitter längst ut på armstödet och är ironiskt nog ännu mer svåråtkomligt än på vanliga toaletter. Strilandet, eller plumset, ekar mellan väggarna. Man undrar om någon utanför hör. Man känner sig ängslig. För att få ut tvål trycker man på en lång stång som sticker rakt ut. Samma sak med vattnet. Strålen som kommer ut är "skummig". Så att inte de handikappade ska spilla på sig själva, eller nåt.

De är läskiga, de där handikapptoaletterna.

Som om jag inte hade fått tillräckligt med fest

Så är det afterski-partaj med journalisterna ikväll. Grejen är att jag inte har någonting afterskiigt. Inte ens termobrallor. Jag har visserligen långkalsonger, men då hade ju Kurt synts för lätt och alla killar hade blivit avundsjuka. De hade känt stark vrede. Denna jantelag alltså... Herregud. Om man har stor kuk ska man väl få kunna visa det utan att alla ska börja hacka på en? Jag tycker det är så löjligt.

Jag vet vad ni tänker. "Nu pressar han ur sig billiga snoppskämt igen". Och ja... Jag vet inte riktigt vad jag ska säga till mitt försvar. Mina planer på att skriva ett inlägg om onani hjälper knappast. Förlåt.

Nästa: Jäger.

RSS 2.0