Frågestundssvar – del 4

Trodde jag var klar med det här, men så kom jag på att vi har ju en eftersläntrarfråga från Isak här:
 
En bloggman med förnamn: "Absolut"
Alltid skojiga inlägg på lut
En omanlig(?) hunk
Gillar Bacon och runk
Men om Kurt vill han ej tala ut?
 
Och så en riktig fråga också: Om jag skulle beskriva dig med en enda personlig egenskap skulle det antagligen vara rolig. Men om du skulle beskriva dig själv med en personlig egenskap som du INTE är: Alltså, Jag är inte fördomsfull/ödmjuk/långsint/optimistisk etc.? Vad svarar du då? Och motivera ditt svar!
 
Svar: Fantastisk limerick, den ska du ha all cred för!
 
Jag är inte trångsynt. Jag dömer inte ut någonting utan att först försöka se det från andra vinklar, utan att läsa på eller ta in andra människors argument. Om någon kallar mig trångsynt (det har hänt) så är det för att personen förväxlar icke-medhåll med trångsynthet.

Slöjkaoset

Jag slösurfade på Youtube. Råkade komma in på den här videon:
 
 
Jag blev lite nyfiken. Allting pekar mot att den här kvinnan bryr sig en del om sitt utseende. Men var det inte det som var hela poängen med slöjan, att dölja sina "attraktiva" kroppsdelar? Eller är det bara något jag har fått för mig?
 
Jag googlade för att få svar. Hamnade på http://islam.se/kvinnosyn.
 
Anledningen till att kvinnor ska ha slöja, enligt islam.se, finns att finna i Koranen:
"Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig."
Och visst kan jag hålla med om det här. Varje gång jag går förbi en tjej utan slöja börjar det klia i ofredarfingrarna. Det är svårt att kontrollera sig själv liksom. Svårt att göra det där aktiva valet att "nä, den här gången ska jag inte ofreda henne!".
 
Islam.se fortsätter att citera ett stycke som uppmanar männen att "sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet", medan kvinnorna ska göra det samma, samtidigt som de inte heller får "visa sina behag mer än vad som är anständigtvis kan vara möjligt".
 
Så varför är det så här? "De ytterligare kraven för kvinnan, i att dölja hennes naturliga skönhet, beror på att hon har ett större behov av integritet." skriver Islam.se. Varför de har det framgår inte.
 
Men för att besvara min egen fråga: jo, hon får sminka sig. Hon får vara hur attraktiv som helst, så länge hon inte visar för mycket av sina behag, som i detta fallet verkar betyda hår, bröst, armar, ben, rumpa, rygg, fötter, hals, öron samt armbågar.
 
Kvinnoförtryck? Just det här med slöjan? Jag vet inte. Vi "kristna" har ju också klädesnormer. När vi går ut på stan har vi alltid på oss någonting på överkroppen, killar får inte bära klänning, på bröllop ska alla män ha kostym och så vidare... Och det är ju ingen som skriker om mansförtryck för att vi inte får bära klänningar. Det bara är så.
 
Det är väl just det att man skuldbelägger kvinnan som stör mig. Det är hennes ansvar att inte röra upp sexuella spänningar med sina "behag". Men så är det ju överallt annars också. Att våra domstolar dömer våldtäktsfall med kvinnans klädsel i beaktande är ett sådant exempel.
 
Dumt är det, hur som helst.

Den stora missen

Som ni kanske har förstått hänger jag nu på TV4 Göteborg. Har varit där i en vecka. På den tiden har jag hunnit göra en hel del. Jag har fotat, agerat reporter och kört bil i stan (vilket inte är det lättaste för någon som kör bil så sällan som jag). I slutet av veckan gav nyhetschefen mig berömmet "det har gått spikrakt uppåt för dig!".
 
Men jag har också gjort något mycket pinsamt. Det hände i fredags. Först nu har jag fått sådan distans till det att jag kan skriva om det.
 
Vi var fyra pers som talade om ålder. De ville att jag skulle gissa hur gamla de var. "Nä, den fällan går jag inte på" skojade jag. Men till slut antog jag utmaningen.
 
Jag gissade hyfsat bra på de två första. En av dem tog jag till och med på året. Och så var det den sista kvinnan kvar.
 
Jag vet inte riktigt vad som fick mig att säga 47. Tror det hade med min mor att göra. Det kändes som att den här kvinnan skulle kunna vara min mor, som snart fyller 46. Alltså rent mentalt. Hennes utseende är egentligen rätt så tidlöst, hon skulle kunna vara allt ifrån 30 till 50.
 
Men jag sa 47. Och hon är 35.
 
Först trodde hon att jag skojade. "Haha, det är RÄTT!" sa hon. Alla skrattade. "Nähä?" sa jag. Hon tittade på mig. Och förstod att jag var seriös.
 
Sen blev allting rätt så obekvämt.
 
Det är i sådana här stunder man är glad över att man har Twitter. Att det finns ett ställe där man kan få ventilera sina känslor och få stöd från sina vänner.
 

Ja. Jag borde ha skjutit mig själv. Det är den uppmuntran man får. Tack.
 
(Och ja, jag skrev fel på Twitter. Hon är 35.)

Det är svårt att beskriva hur skön den här mannen är

 
Han är så... yolo. Liksom.

Första inslaget!

TV4Nyheterna%20G%C3%B6teborg%2019:15
 
Mitt första inslag som praktikant på TV4 Göteborg! Awwwww yeeeeeee!
 
Och ja! Det är den där kortisen i slutet.

Vill verkligen inte ha 10 000 kr

Tänk om någon hade satt in 10 000 kr på mitt konto nu. Vad jobbigt det hade varit. För det första hade jag ju inte ens vetat om det förrän jag hade loggat in på internetbanken nästa gång, det vill säga om en månad då det är dags att betala räkningarna igen. Jag hade gått omkring i ovisshet om att jag kunde vara värsta kungen i baren. Det hade varit sjukt jobbigt. Sen hade det varit jobbigt att administrera. Jobbigt att bestämma vad man skulle spenderat dem på. Speciellt jobbigt hade det varit om en bloggläsare hade satt in pengarna. Usch, alltså. Skuldkänslorna jag hade fått! Folk hade trott att jag var värsta luffaren. Om en bloggläsare hade velat sätta in pengar på mitt konto, så hade jag inte gett dem mitt kontonummer, som börjar på en femma. Jag hade inte berättat för dem att min bank är SEB. Och jag hade definitivt inte mottagit mer pengar från bloggläsarena kompisar. Absolut inte. Jag gillar inte ens pengar.


Frågestundssvar – del 3

Postat av: Fredrika
Vad hade du för roll i din klass i lågstadiet? Vilka städer har du bott i? Vad tycker du är bäst med dig?
 
Jag var klassens jonglör. Varje gång vi skulle göra något fick jag vara den som jonglerade. Jag jonglerade med allt möjligt. Bollar, pinnar, leksaker, böcker, knivar, gitarrer, CD-ställ, you name it.
 
Nä, skojade bara. Jag hade ingen speciell roll, på den tiden hade man väl knappt ens hunnit bilda de coola/töntiga gängen? Jag var en äcklig liten unge, som alla andra.
 
Jag har bott i Älmhult och Kungälv. Kom på idag att jag snart har bott här under hälften av mitt liv. Tolv år i Älmhult, tolv i Kungälv. Ja herregud vad tiden går o.s.v.
 
Ungefär 100% av gångerna jag nämner att jag kommer från Älmhult så hoppar gamla Ingvar in i samtalet...
 
Det bästa med mig... Ja du. För egen del tycker jag det är skönt att jag hela tiden har full kontroll över mig själv. Oavsett hur mycket som trycker på utifrån, vare sig det handlar om stress, sociala situationer, alkohol eller känslor så tappar jag aldrig kontrollen. Om jag ändå skulle råka göra det har jag självinsikt nog att inse det. Och så ger jag mig själv ångest som straff.
 
Postat av: Sanna
vilken monopolpjäl tycker du är bäst?
 
Skon, så att man kan sparka lite rumpa med ett fett fucking hotell på Norrmalmstorg. Fatta det. Ett fucking hotell. På Norrmalmstorg. Bara casha in 40 papp rakt i fickan asså ja jävlar haha!
 
Postat av: Jojagog
Vad har du för syn på invandrare? Är du moderat? Är du religiös? Vad tycker du om Sverige om du jämför med tex USA? har någon annan i din kompis-krets blogg?
 
Invandrare är bra, som alla andra. Förutom när de är dåliga, precis som alla andra som är dåliga.
 
Jag röstade på M i senaste valet, men jag kallar mig inte moderat. Jag har glidit ifrån dem lite. Nu är det som vanligt: jag vet inte vad som är bäst och jag blir yr och vill dö när jag tänker på det.
 
Flera av mina klasskompisar bloggar. Sanna uppdaterar rätt dåligt nu för tiden, men glimtar ändå till ibland! Isak skriver nära, vackert och personligt. Sebbz är svenska språkets motsvarighet till Gandalf. Och Håkan levererar sylvass satir som är så sylvass att den nästan är vassare än en syl.

Frågestundssvar – del 2

Postat av: Em
Om du var ekonomiskt oberoende i hela ditt liv (och du visste om att du så skulle förbli) hur tror du att ditt levnadssätt skulle vara och hur skulle din personlighet vara?

Svar: Först och främst hade jag börjat äta ute i princip varje dag. Visst kan det vara kul att laga mat, men det har alltid varit själva ätandet och smakupplevelsen som stått i centrum för mig. Jag hade såklart köpt grejer. Nya skjortor. Slim fit. Inte de där pösiga sakerna jag har på mig nu. Ser ju ut som en dåre.
 
Om jag fortsatt att jobba/plugga? Ja, vad annars skulle jag ha gjort om dagarna? Vad hade gjort mitt liv meningsfullt?
 
Min personlighet hade väl varit som vanligt, tror jag.
 
Postat av: SmiskarkungenKling
Vilken är din favoritbokstav av alla bokstäver i hela alfabetet? Vid vilken ålder trillade dina pungkulor ner? Vilket ord skulle du säga om du bara fick säga ett ord en hel dag obegränsat?
 

Svar: I det engelska alfabetet är det W. Jag gillar hur det uttalas. I svenska alfabetet har jag inget direkt... Jag har absolut ingen aning om när mina pungkulor trillade ner. Ordet: skägg. Eller yolo. Fast det mest praktiska hade väl varit typ "hej".
 
Postat av: Sanna
Vilket är ditt favoritbestick?
 
Svar: Självfallet fonduegaffeln! Gärna i kombination med monokel och hög hatt!
 
Postat av: Johanna
Vilken längd på tjejers hår tycker du är snyggast?
 
Svar: Rent generellt så gillar jag långt hår, till axlarna eller längre. Men det säger egentligen inte så mycket, ibland kan jag tycka att en kort frisyr är sjukt läcker också.
 
Postat av: Anonym
Det bodde en kvinna i Gränna. som sin stjärtmuskel så kunde spänna att hon i detta hål kunde strypa en ål och till och med vässa en penna.
 
Svar: Den här känns bekant, den har jag hört/läst innan! Tycker det är fantastiskt att man med ett trångt anus väljer att strypa en ål. Det måste vara smärtsamt för ålen. Att dö. Strypas. I en människas anus.
 
Postat av: Matilda
1) När grät du senast av lycka, sorg och av ren sympati för en annan person, och vad var anledningen? 2) Är det svårt för dig, som kille, att söka tröst hos dina kompisar? Skulle dina kompisar t.ex. krama om dig och låta dig gråta över deras axel om du var ledsen, eller skulle det bara vara awkward och/eller anses som fjolligt?? 3) Hur är din relation till musik? Lyssnar du bara på det som är/har varit på topplistorna eller har du några favoritband? 4) När upptäckte du att du var så bra på att formulera dig själv i text? 5) Är du orolig inför framtiden? T.ex. att du inte ska hitta den perfekta tjejen du vill skaffa barn med, att du inte ska få det jobbet du vill ha efter journalistprogrammet osv osv..
 
Svar: 1) Jag gråter lite varje gång jag läser den här: Sebbe visste att han snart skulle dö. Tycker bara det är så fruktansvärt.
 
2) Det är mycket svårt att söka tröst hos kompisar som kille. Inte för att jag har taskiga kompisar. Tvärtom hade de säkert velat trösta mig om jag varit ledsen. Men det finns en sorts "manlig stolthet". Många av oss lever i föreställningen att offentlig ledsamhet, gråt och tröst är reserverat kvinnorna. Män ska vara macho och hålla smärtan inom sig. Och om de inte kan hålla smärtan inom sig, ja då ska de förklara detta i en lugn och sansad ton för kompisen så att de tillsammans kan ta ett rationellt beslut om vad som bör göras härnäst. Gråt är uteslutet.
 
3) Min relation till musik är rätt så casual, jag lägger inte så mycket av min identitet i det som många andra gör. Men just nu är jag inne i en house-period.
 
4) Under hela grundskolan var jag klassens go-to-guy när det gällde stavning och formuleringar i text. Men det var först i slutet av gymnasiet, när jag skrev för gamingeye.com och publicerade ett par random krönikor på facebook som jag kände att det här med att skriva kanske är min grej ändå.
 
5) Varje gång jag tänker på framtiden så blir jag orolig. Så orolig att jag vill dö, ungefär. Fast inte riktigt. Men ändå. Det är sjukt jobbigt. Därför undviker jag att tänka på framtiden.
 
Fortsättninge följer...

YOLO

Hej läsarna! ida ska ja o jossan dra till stan o shoppa! o äta glass, haha! om vädret e fint då får väl man säja haha!!!!
 
tog en liten bild på mig, haha så jävla SNYGG ;)
 
 
yolo asså haha!!!!

Frågestundssvar – del 1

Postat av: Antiretards
är jag bög!!!!!!!
 
Svar: Jag försökte komma på något vitsigt här, men hur jag än vrider och vänder på det kommer jag bara fram till samma slutsats. Jag vet ingenting om dig och kan således inte avgöra huruvida du är bög eller inte.
 
Postat av: Kukmumriken
Hur stor är din penis?
 
Svar: Ah, den här frågan känner jag igen! Den dyker upp vid varenda frågestund, konstigt nog. Om alla är så nyfikna på min penis borde de väl rimligtvis ha undersökt saken själva genom att gå igenom mina gamla frågestunder. Eller genom att söka upp mig och be snällt om att kanske få titta på saken med egna ögon. Sen hade vi stått där. Stämningen lite lagom awkward. Alla med ögonen på min penis. Ja, nä. Kan vi inte bara låta Kurt vara en stund?
 
Postat av: Officiell Youtubeklippsleverantör
Hur mycket uppskattar du mina bidrag till dig?Ingenting? INGENTING! Okej, tråkigt att höra. Jag SLUTAR! Här blir mitt sista YTK for you: http://www.youtube.com/watch?v=NY4xE9rAY8k Ps. Om du inte redan har checkat in Lillbloggen på YT, gör det.
 
Svar: Haha, igenkänningshumor där på sista klippet! Men jag måste säga att jag är lite, lite besviken på de andra klippen du har länkat. Inte för att vara den som är den, men jag har liksom redan... sett dem. Jag uppmanar dig att fortsätta länka klipp, du kommer att hitta rätt snart! Det gäller bara att inte ge upp!
 
Postat av: Matilda
Kukmumriken nailed it. Inga fler frågor behövs ställas. Förväntar mig att svaren/svaret dyker upp innan dagen har nått sitt slut i form av en videoblogg. Om inte så återkommer jag med några förlösande frågor senare.
 
Svar: Meeeen! Okej då! Den är 40 000 miljarder stor. 40 000 miljarder attometer.
 
Postat av: Anonym
1) Är du rojalist? OBS seriös fråga. Man skämtar inte om kungen. Han är ju fakking kunglig liksom. 2) Känner du ofta att det förväntas av dig att du ska vara "rolig" afk? 3) Vad/vem skulle ditt drömreportage handla om? Inkluderar möjlighet att intervjua nu avlidna människor när de ännu var i livet, hypotetiska frågor är alltid lite roligare. Inkluderar också möjligheten att ponera att du skriver i en annan tidsepok, typ att du skriver om hur OTROLIGT JÄVLA PLATT jorden är när man faktiskt trodde det. PS Om du ämnar svara med ett videobloggsinlägg, kan du inte snälla snälla snälla dansa till Gangnam Style då? Pretty pretty please? DS
 
Svar: 1) Det är inte som att jag går omkring och bara "HEJA KUNGAFAMILJEN, DAMNIT!", men det är inte heller som att jag raljerar om hur mycket kvällspressen skriver om Madeleines nya pojkvän. Jag bryr mig inte så mycket. Har för mig att någon forskargrupp räknade fram att Sverige går plus med kungahuset. Men även om vi hade gått minus hade det inte varit så fasansfullt mycket att jag känner något engagemang för det.
 
2) Jag är inte så "clownig" längre. Förr var jag det. Innan hockeyträningarna var traditionen att jag drog ett antiskämt innan vi gick ut på isen ("kom igen nu Krona, dra ett av dina kamelskämt!"). Till och med tränarna uppskattade dem. Jag älskade uppmärksamheten. Men nu på senare dagar har jag förstått att många konkurrerar om uppmärksamheten. Jag har tonat ner clownen i mig och lärt mig att luta mig tillbaka och lyssna.
 
3) Mitt drömreportage hade börjat så här:
 
Jesus sitter vid köksbordet och sippar på sitt kaffe. Ingen mjölk, inget socker. Som riktigt kaffe ska smaka, tycker han. Han pratar långsamt, nästan sorgset, om hur hans liv gick från stillsamheten som snickare till "ståhejet".
– Allting började på den där festen. Jag hade lite extra vin med mig, skojade med polarna om att jag hade förvandlat vattnet till vin. Det var då allting började flippa, säger han.
 
4) Det blir ingen Gangnam Style den här gången, tyvärr! För er som inte har sett videon än:
 
 
Postat av: Linda
Om du fick äta en maträtt i resten av ditt liv vilken skulle det vara? Vilken elektrisk pryl skulle du inte kunna leva utan? Och sista frågan, om du skulle få välja hur du dog, vad skulle du välja då?
 
Svar: Det hade antagligen varit något med pasta. Typ lasagne. Eller kanske oxfilé med pommes och bea.
 
Min iPhone. Det är nog minimum.
 
Jag är klyven (nej, inte bokstavligen, HEHE) vad det gäller perfekta döden. En del av mig hade velat dö på fläcken, typ blivit påkörd av ett tåg eller något. Då hade jag sluppit rädslan. Men en del av mig vill ha tid på mig att säga farväl till mina nära. Förberett min begravning. Raderat all porr på datorn. Jag hade haft större kontroll över det jag lämnar efter mig, helt enkelt.
 
Fortsättning följer...

"Om den svenska flaggan kränker dig så kan jag hjälpa dig att packa"

 
Fakta – Om den svenska flaggan kränker dig så kan jag hjälpa dig att packa
 
Grundades: 14 maj 2010
Antal gillningar: 104 599
Antal av Absolut Vanillas vänner som gillar: 6
Budskap: Om du känner dig kränkt av den svenska flaggan är det lika bra att du sticker någon annanstans. I sådana fall hjälper jag dig gladeligen att packa.
Innehåll: Hyllningar till den svenska flaggan, Gustav Vasa, den svenska nationaldagen, midsommar, samt försvarstal mot rasismanklagelser.
 
Jag tycker det här är en fascinerande facebookgrupp. Den uppmärksammar ett utbrett samhällsproblem som vi ibland glömmer bort, nämligen det om folk som känner sig kränkta av den svenska flaggan. Folk som går omkring och känner att någonting skaver inom dem. Folk som bara inte tål det ständiga flaggviftandet i Sverige. Folk vars hemliga önskan är att bara gå ut på gatan och bränna blågula flaggor tillsammans med posters av Astrid Lindgren.
 
Jag har visserligen aldrig hört talats om en sådan människa. Det enda jag har hört talats om är människor som TROR att invandrare tar illa upp av svenska flaggor och nationalsånger. Typ rektorer. Men det finns säkert många fler. Varför skulle annars den här gruppen ha skapats liksom?
 
Så jag började leta efter counter-gruppen. "Vi som blir kränkta av den svenska flaggan". Och plötsligt: jag hittade den!
 
 
Eller ja. Den nämner inget om väskor som ska packas eller så. Men den var det närmaste jag hittade.
 
Fakta – Vi som tycker svenska flaggan är rasistisk och vill byta ut den
 
Grundades: 13 februari 2011
Antal gillningar: 11
Antal av Absolut Vanillas vänner som gillar: 0
Budskap: Ett gult kors omgärdat av blått signalerar rasism, och vi bör fortast möjligt byta ut detta mot något mindre rasistiskt. Eller kanske de bara trollar, for the lulz. Vem vet.
Innehåll: Önskningar om att de som gillar sidan ska ådra sig sjukdomen AIDS.
 
 
Det är i och för sig oklart om Isak syftar på de som gillar sidan, eller de som gillar hans kommentar. Det sistnämnda hade varit rätt konstigt. "Nämen aids, det hade ju varit trevligt att få! Jag godtar denne Isaks lyckönskning och gillar härmed hans kommentar!"
 
Så där kan vi i alla fall dra slutsatsen att det finns många som känner sig kränkta av den svenska flaggan, hela elva människor. Enligt den första gruppen bör dessa packa sina väskor och dra. Enligt den andra gruppen bör vi bara byta ut flaggan.
 
Jag tror jag håller med den sista. Inte i att flaggan är rasistisk, men den börjar kännas lite... tråkig. Därför föreslår jag att vi byter till den här:
 
 
Ni kan tacka mig senare.

Jag och gymmet

Vi har en komplicerad relation just nu. Eller komplicerad och komplicerad, det är den egentligen inte alls. Jag går liksom inte dit. Inte nu under sommaren.
 
När jag jobbar orkar jag inte gå dit. Nu när jag har semester orkar jag definitivt inte gå dit. Ändå betalar jag, vad är det, 150 spänn i månaden kanske, för att jag ska kunna gå dit NÄR JAG VILL under dygnets 24 timmar.
 
Men jag ser det inte som bortkastade pengar. Tvärtom. Jag bidrar till samhällsapparaten. Jag hjälper ett gym att överleva. I längden kan man säga att jag hjälper er alla att hålla er i form.
 
Så om du någonsin känner att NU är du fit – tacka mig. Det är tack vare sådana som jag att allting fungerar. Att universumet liksom går i ett hälsosamt kretslopp. Runt mig. Hylla mig. Tillbe mig. Var min undersåte. Din första uppgift blir att gå till affären och köpa ett paket Zoegas Intenzo till mig. Mitt kaffe är slut. Och det gör mig galen. Semestern är typ förstörd. Om du inte kommer. Med ett paket Zoegas Intenzo. Till mig. Snart. Okej?
 
Bra.

Frågestund? Frågestund.

Det var länge sedan nu. Reglerna är enkla. Ni skriver någonting i kommentarsfältet, till exempel en fråga, historia, påstående, limerick eller uppsats. Jag svarar.
 
För att liva upp det här inlägget valde jag att rita av Super Mario som precis är på väg att hoppa på en frågelåda för att få tag i en svamp eller ett guldmynt. Haha, sjuk kille det där! Mario alltså. Tänk, när ska han få nog av sin svamp egentligen? Haha.
 

Internskämten i Tylösand: en översikt

Nu är jag på väg hem efter en vecka i Tylösand tillsammans med mina bästa vänner. Det har varit fantastiskt kul. Visst, jag har ju typ inga pengar kvar, men vafan, yolo liksom.
 
 Här följer en lista av internskämten som har förekommit under veckan:
  • Yolo. För er som ännu inte har hört eller förstått detta uttryck så betyder det "You Only Live Once". Tydligen använder fjortisar "yolo" som ett argument till att göra dumma saker. Typ supa ner sig, ha oskyddat sex eller sätta jättemånga klädnypor på näsan. Vi tyckte att det var ju ett alldeles jättegrymt uttryck och började använda det alldeles för ofta. Om en handling var minsta lilla galen följdes det av ett yolo. Exempel: "kolla, jag går mitt i vägen istället för på trottoaren!!!! Yolo!!!!"
  • "Jag tror bestämt att fotbollsplanen ligger där borta!" I måndags var vädret rätt kasst, men vi bestämde oss för att dra till stranden ändå (yolo). Vi var helt ensamma, bortsett från två strandraggare i var sin solstol. Den ena killen var deffad till max. Vi började spela fotboll en bit bort. Efter en stund råkade en boll hamna mellan killarnas brassestolar. Den icke-deffade snubben kastade tillbaka bollen till oss. Inga konstigheter. Nästa gång hamnade bollen i vassen, strax bakom killarna. DeffkilleN ställde sig upp, letade fram bollen, tog i för kung och fosterland och kastade den helt åt skogen och sa, lite lagom passiv-aggressivt, "jag tror bestämt att fotbollsplanen ligger där borta. Jag är rätt så säker på det." Efter det skojades det mycket om saker som kastades, till exempel barn. "Jag tror bestämt att lekplatsen ligger där borta...". Fungerar mycket bra i kombination med yolo.
  • "Vart ska du, ta in på hotell eller?" En icke-namngiven kompis blev väldigt full en kväll. Allting slutade med att han försvann spårlöst. Hans mobil kopplade direkt vidare till mobilsvar. Vi gick skallgång genom hela campingen, där han sist hade synts till. Inget. Ångesten var total. Han kunde frysa ihjäl, han kunde drunkna, han kunde bli kidnappad av den ryska maffian. Jag kunde bara hoppas att han hade fått bortamatch. Dagen efter visade sig att han hade tagit in på hotell. Klockan fyra på natten. Yolo.
  • Finns! Om någon skriver deppstatusar på facebook händer det att någon lägger kommentaren "finns!", som ett sätt att visa att denne finns tillgänglig för djupa samtal om livet. Om någon gnällde om något i Tylösand, exempelvis om att ölen var slut och att han inte orkade ställa sig upp för att hämta en ny, då sa vi andra "finns".
  • Slow clap. Sån där applåd man ser i Hollywoodfilmer. För att göra narr av en killes insats i något började någon klappa långsamt. Fler följde med. Alla ställde sig upp.
  • Chili cheese-kungen. En anekdot vi aldrig tidigare hade hört kom fram. Tydligen har min vän beställt åtta påsar chili cheese på fyllan. Åtta påsar som han självklart inte orkade äta upp, utan istället tog dagen efter. Samtidigt som han bakisbajsade. Han blev således känd under hela veckan som chili cheese-kungen.
Ja, det var väl det.

Semester!

Efter knappt ett år då plugg och jobb har avlöst varandra som... Som någonting som avlöser varandra utan avbrott... Så får jag nu äntligen mina två veckors semester. Känner att jag är värd en öl på vägen ner till Tylösand. Skog hälsar också! Haregöttpusshajj!


Varför är kvinnor inte roliga?

Jo, jag vet. Den mycket tillspetsade frågan i rubriken har redan från början gjort antagandet att kvinnor inte är roliga. Någonting som inte är sant (men vad gör man inte för att fånga ert intresse, liksom?). Jag känner många roliga kvinnor. En del av dem kan till och med få mig att skratta rakt ut, vilket jag gör relativt sällan. En tjej som förtjänar en fet länk här är Matilda. Hon är sjuk i huvudet. Och fantastiskt rolig.
 
Nej, frågan jag tänker diskutera här är snarare "varför uppfattar jag kvinnor i allmänhet som mindre roliga jämfört med män?". För det är så jag känner. Om det hade funnits ett poängsystem för hur roliga människor är, där jag själv är domaren, hade medelvärdet varit högre för männen än för kvinnorna. Nej, jag säger inte att alla män är roligare än alla kvinnor. Det finns gott om både skittråkiga män och grymt roliga kvinnor. Jag säger bara att det är större sannolikhet att stöta på en rolig man än att stöta på en rolig kvinna.
 
Låt oss säga att jag har helt fel. Att jag är en av få som känner så här. Att "humormedelvärdet" hade varit det samma för kvinnor och män, om vi tillfrågat resten av Sveriges, eller hela världens, befolkning. Hur kommer det sig då att jag går omkring och känner så här? Det kan finnas flera möjliga anledningar:
  • Jag är man, och tycker därför bättre om humor från andra män eftersom att de har en bakgrund liknande min egen. Män kan lättare utforma skämt som jag kan relatera till.
  • It's a man's world. Mitt undermedvetna värderar allt som kommer från män mycket högre än det som kommer från kvinnor.
  • Min umgängeskrets består till största delen av män och jag får således ofta höra män skämta, medan jag mycket mer sällan hör kvinnor skämta.
  • Och så vidare...
Låt oss säga att jag har rätt. Män har högre humormedelvärde. Jag tror att det är så. Tyvärr. Och det är inget genetiskt betingat. Det är inte som att män har någon rolighetsgen som kvinnor saknar. Nej, som i så många andra fall handlar det om sociala normer som är så pass inrotade i våra huvuden att vi knappt är medvetna om dem.
  • Det är oftast mannen som står för underhållningen och kvinnan som skrattar. På festen, i fikarummet, i TV-rutan och på dejten. Vi rättar in oss i rollerna.
  • Behöver jag ens nämna hur olika pojkar och flickor uppfostras?
  • För män är humorn ett verktyg för att attrahera kvinnor. Kvinnor kan säkert också attrahera med hjälp av humor, men det förväntas inte av dem. Jämför hur ofta kvinnor söker efter "en man som kan få mig att skratta" med hur ofta män söker efter en motsvarande kvinna.
Kort sagt: män förväntas vara roliga och får därmed mer "träning" i humorns ädla konst. Kvinnor behöver inte vara roliga. Det är ett plus om de är det, men det är inte så himla viktigt.
 
Så... vad tycker ni, är jag helt ute och cyklar eller?

RSS 2.0