Såg det här på Facebook häromdagen

Okej att man är singel, och okej att man tänder på en viss yrkesgrupp, men att gå dit till deras arbetsplats på Göteborgs universitet och STUDERA dem? Är inte det lite väl creepy?

Inspirerande texter som inte inspirerar, inte egentligen

 
Ni vet när folk lägger upp en bild av typen ni ser ovan på sin blogg och skriver en lång text om hur vi bör ta tag i våra liv, leva för stunden, inte bry oss så mycket om vad andra tycker, vara snälla mot varandra och så vidare?
 
Just då, när jag läser, kan jag tycka att det är oerhört välskrivet, ja, rent av gripande. Jag tänker att författaren har rätt. Jag tänker att jag borde ändra mitt leverne. Försöka leva i nuet. Ta hand om mig själv. Leva för varje ögonblick. Se allt det goda och låta det dåliga rinna av mig.
 
Det har slagit mig hur lite de här orden påverkar i praktiken. Jag går och lägger mig och nästa morgon kommer jag knappt ihåg vad det var jag läste igår. Mitt självförtroende har inte boostats. Jag har varken blivit mer utåtriktad, positiv eller lycklig. Jag ler definitivt inte mot främlingar för att göra dennes dag. Jag dansar inte ensam i min lägenhet som om ingen såg. Och jag har inte gett bort all min skit och börjat leva.
 
Jag tänker på alla som skriver de här texterna. Hur de hoppas och tror att de gör någonting gott för världen när de lägger upp det där blogginlägget. Det tror jag att de gör, men inte i den omfattningen, eller på det sättet, de hoppades på. Jag har full respekt för dem som vackra och gripande texter. Men i slutändan tror jag mest att det handlar om att linda in det vi redan vet i silkesduk.
 
Eller är det bara jag som känner så här?

Jeansshorts – IRL-fusket

Alltså, det skrivs ju så att det räcker och blir över om kvinnors utseende. Men jag måste ändå dela med mig av mina tankar om jeansshorts. De är fucking magiska. Jag fattar inte. Tjejer tar på sig dem och BAM, attraction level upgraded. Detta påverkar mig något oerhört. Varje dag får jag leva med rädslan att gå rakt in i en vägg, stolpe eller annan fotgängare efter att ha stirrat på kvinnor i jeansshorts. För varje dag ökar risken att jag drabbas av nackspärr. Och visst, då kan jag ju fortsätta stirra, men i längden är det inte särskilt praktiskt att bara kunna titta åt höger. Förutom när jag kör bil och ska kolla döda vinkeln innan jag byter till högerfilen, då. Ja, ni fattar ju själva hur sjukt synd det är om mig.
 
Vi kan alltså med god säkerhet säga att jeansshorts är en form av IRL-haxx. En verklighetens bugg. Men ja, vad ska man säga. Det är ju en rätt trevlig bugg ändå.

Dessa tålmodiga föräldrar

Idag jobbade jag. I mejeriavdelningen. Där säljer vi bland annat juice. När jag stod och plockade upp juice i hyllan utspelade sig följande konversation mellan en mor och hennes lilla son:
 
– Mammaaaa?

– Ja?

– Vad är det hääääär? *drar med fingrarna över en tom del av hyllan*

– Jo, det är ett hjulband som gör att juicen hela tiden rullar framåt!

– Varför ska det rulla framåt?

– Så att vi kan nå dem! Hela hyllan är lutad så att juicepaketen kan rulla ända in där längst bak till hit så att vi slipper sträcka oss in ända dit!

– Jahaaaaa....

 

Modern talade hela tiden i en lugn och varm ton. Ja, det lät till och med som att hon tyckte det var ROLIGT att förklara hur juicehyllor fungerar.

 

Så här hade det låtit om jag hade varit modern:

 

– Pappaaaa?

– Ja?

– Vad är det häääär? *drar med fingrarna över en tom del av hyllan*

– Vet du vad, min son?

 Näää?

– Det är magiska rullband från yttre rymden. Enligt många framstående forskare var det små tomtar på månen som gjorde de där rullbanden, så att vi kunde ställa juicepaket på dem!

– Vaaa?! På riktigt?!

– Nej. Håll käften med dig nu, ungjävel.

 

Slutsats: jag hade nog inte varit en särskilt bra farsa.


Att titta på The Big Bang Theory

Det är min nya drog.

Jag älskar min nya bakgrundsbild

Här hittar ni denna och 80 andra bakgrundsbilder i full storlek.

Färskpotatisapokalypsen är här

 
Man ska inte tala ont om sina kunder. Speciellt inte på bloggar som är öppna för hela världen att läsa.
 
Så. Låt oss föreställa oss ett alternativt universum där en 23-och-ett-halvt-årig 193 cm lång blond kille jobbar på ett stort matvaruhus i dess frukt- & grönt-avdelning. Låt oss föreställa oss att detta matvaruhus säljer färskpotatis för 1 öre/kg, fast med två villkor:
  • du måste handla andra varor för minst 200 kr.
  • max 5 kg/hushåll.
Låt oss fantisera vidare: detta varuhus har ett självscanningssystem, vilket kan orsaka en del förvirring när det gäller erbjudanden av ovan nämnda typ. Rabatten dras av i kassan. Den syns inte i scannern, och den syns inte på etiketten som man skriver ut när man väger potatisen. Kunder blir desperata, de ropar ut i ren raseripanikchock. "Hur kan det kosta sex kronor kilot när det står ett öre på skylten?!" säger de och hytter med nävarna.
 
Ponera att personalen kommer på den formidabla idén att sätta upp skyltar som på ett mycket pedagogiskt sätt förklarar hur det ligger till med den osynliga rabatten som först i kassan träder fram. Dessa skyltar sätter de upp på samtliga vågar i hela butiken, så att informationen inte går att missa.
 
Trots detta får den 23-och-ett-halvt-åriga 193 cm långa blonda killen gå igenom följande dialog, om och om igen, i genomsnitt varannan minut:
 
Kund: Hej / ursäkta mig / du... / ÖH, GRABBEN! (ja, en del inleder tydligen konversationer så)
23-åring: Hej!
Kund: Hur scannar jag in den här 1-kronors-potatisen här? (just den här frågan brukar kunderna ta evigheter på sig att formulera. Alla tror att de är först med att ställa den, och att de därför måste ARTIKULERA och VARA TYDLIGA för att få fram budskapet till vår unga och dumma 23-åring, som såklart är 100 procent påhittad.)
23-åring: 1 öre, till och med! *artighetsskratt = "ha ha!"* Du scannar in den som vanligt. Rabatten dras av i kassan sen.
Kund: *kort paus då det nästan går att se hur poletten faller ner, sladdarna får kontakt och världsordningen återställs* Ahaaa! Tack!
 
23-åringen vill egentligen inte vara så här artig. Han vill förolämpa kunden för dennes undermåliga förmåga att lägga märke till relevanta saker i sin omgivning, som till exempel skyltarna på vågarna. Skyltarna vars enda syfte är att befria 23-åringen från den här typen av diskussioner. Den här typen av diskussioner som i sin tur ger upphov till irritation. Irritation som 23-åringen måste dölja, vilket kräver en hel del mental energi.
 
Kom nu ihåg att det inte är mig vi talar om. Jag är så service-minded man bara kan vara. Om kunderna missar skyltarna så är det inte deras fel, det är vårt. Uppenbarligen har vi satt upp dem på ett sådant sätt att man lätt missar dem. Kunden har alltid rätt. Kunden HAR alltid rätt. KUNDEN HAR ALLTID RÄTT, FATTA!!!

Jimmie Åkesson rasar mot nya nationalsången


SD-ledaren är bekymrad över den nya nationalsångens påverkan på det svenska samhället.

Igår kom beskedet: "Hej Monica" blir Sveriges nya nationalsång. Men långt ifrån alla är nöjda med låtvalet.
– Den splittrar Sverige, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson.

Hej hej Monica, hej på dig Monica. Så kommer det att låta framöver på sportevenemang och skolavslutningar. Riksdagen röstade igår ja till den klassiska låten från Nic & The Family som Sveriges nya nationalsång.
Sverigedemokraternas partiledare var inte sen med att reagera.
– Det är ett anmärkningsvärt låtval, säger Jimmie Åkesson. Jag tycker personligen att Sveriges nationalsång inte bara ska representera dagens Sverige, utan också påminna oss om vårt förflutna, vårt kulturarv. Om inte Gustav Vasa hade stoppat den Mongoliska hären under 1200-talet hade vi inte funnits här idag, och det tycker jag är viktigt att komma ihåg.


Gustav Vasa. Bilden är ett montage. 

Kungen valde låten
Motionen om nationalsångsbytet lades redan september 2011 av självaste Carl XVI Gustaf. "Det är dags att modernisera Sverige" skrev han då i ett pressmeddelande. "Den nya låten har en mycket enklare text än "Du gamla du fria" och passar oss dysleskixter mycket bättre. På sikt kan det mycket möjligen lösa konflikten om ökad ungdomsarbetslöshet."
– Det blir snarare tvärtom, säger Jimmie Åkesson om kungens resonemang. En enklare nationalsång leder till ökad islamisering, vilket kommer att leda till ett kulturellt utanförskap. Om vi dessutom fortsätter med den ansvarslösa invandringspolitiken som regeringen har fört i flera år nu så har vi ett allvarligt samhällsproblem.

Fick utstå Twitterstorm
Jimmie Åkessons ställning i frågan har inte varit någon hemlighet. På Twitter har partiledaren blivit utsatt för flera hatattacker, bland annat genom hashtaggen "#HejJimmie". De flesta skriver "Hej Jimmie, hej på dig Jimmie", men en del går längre än så.
Användaren Monica Karlsson skriver: "Enligt Jimmie Åkesson är jag alltså muslim bara för att jag heter Monica. Bra där, Jimmie! Himla smart du är asså! IQ fiskmås elle?? #HejJimmie"
Jimmie Åkesson har avböjt att kommentera nätattackerna.

Timon Kringla


Om förkylningsviruset hade varit en människa


Rhinoviruset, det lilla aset.

De två senaste nätterna har jag legat vaken. Inte för att jag haft något särskilt ångestladdat på mina axlar. Inte för att jag varit speciellt pinsam under dagen som gått. Inte för att jag mördat någon med mina bara händer och grävt ner kroppen i Slottsskogen. Bakom ett träd. Markerat med ett kryss. Precis där vid minigolfbanan.

Nej, anledningen till att jag legat vaken är att jag har drabbats av en brutal version av det vi i vardagligt tal kallar förkylning. Men i det här fallet skulle jag vilja kalla det något annat, något i stil med "dödsförkylning", "the-upfucking-of-nose-and-airpipes-syndrome" eller kanske "pest OCH kolera".

Huvudet värker. Nacken ömmar. Området kring min näsa, jag är inte säker på om det är hud eller bara ett tunt lager med snor, men det flagnar i vilket fall som helst. Näsborrarna växlar mellan att rinna konstant och att blockera sig själva helt och hållet.

Det enda som har hållit mig från att bryta ihop totalt (bortsett från Ipren, Panodil och sju kg nässpray) är fantasin om hur jag skulle tortera förkylningsviruset, om det hade varit en människa. Det låter kanske inte så sunt, att förlita sin mentala hälsa på en fantasi om att tortera människor, men herregud, jag kan ju inte tortera ett virus som det är, eller hur? Hur skulle jag göra det? Med mikroskop och pincett?

Nej, jag tänker mig att jag börjar med att spänna fast viruset på ett bord med armar och ben utsträckta. Sedan säger jag "Hej och välkommen till dagens förkylningstortyr! Nu har jag förberett lite här..." och så tar jag fram en skål med allt snor jag snutit ur mig de senaste dagarna. Detta häller jag i en specialgjord mask som jag sedan sätter på viruset. Jag instruerar viruset att det enda sättet att bli av med snoret är att svälja det, alternativt att fräsa ut det genom rör i näsan. Men då fyller jag på med nytt snor några minuter senare.

Så där håller det på i ett par dygn. Om viruset mot förmodan skulle lyckas somna håller jag för så att det inte kommer någon luft till näsan.

Leken tar slut när virusmänniskan har fått en förkylning på riktigt.

Tyvärr kan jag inte göra något av det här. Det enda jag kan göra är att säga: fuck you, förkylning. Fuck you.

Fick endast 1 gillning på Facebook-bilden

– nu stämmer han sina Facebook-vänner

Den 23-åriga mannen fick bara en gillning på sin profilbild. Nu vill han stämma alla sina vänner på Facebook för grovt förtal.
 – Vi överväger alla möjligheter, säger 23-åringens advokat Claes Framfall.


– Det är fruktansvärt, säger 23-åringen om antalet gillningar på profilbilden.

Profilbilden har legat uppe i en vecka. Resultatet: 1 gillning.
Nu har det gått så lång tid att 23-åringen bestämt sig för att gå vidare med fallet.
– Det är fruktansvärt, säger han. Danny Saucedo fick 882 gillningar på sin profilbild, och vi är ju båda blonda och i princip samma person.

Vill stämma sina vänner
Nu vill han stämma alla sina Facebook-vänner för grovt förtal.
– Jag ser ingen annan utväg. Att så pass många avstod att gilla har skadat mig både som person och som varumärke. Jag kräver kompensation, så enkelt är det.
Mannens advokat Claes Framfall är skeptisk till sin klients önskan.
– I en perfekt värld hade det kanske gått att stämma hela sin vänlista på Facebook, men det blir svårt i praktiken. Ett betydligt rimligare alternativ enligt mig är att rikta in sig på företaget Facebook, som uppenbarligen inte har tagit sitt uppdrag om att främja jämlikhet på allvar.

Terrornätverk kan ligga bakom
På Rikspolisstyrelsen arbetar man utifrån en annan teori. De menar att antalet gillningar står i en sådan anmärkningsvärt liten proportion till hur stilig mannen är på fotot att något större måste ligga bakom.
– Vi vet att det finns hackergrupper som sysslar med sånt här, blockerar gillaknappen på vissa foton, säger Rikspolischefen Bruno Buxbom. Vi utgår ifrån att en liknande grupp, antagligen ett terroristnätverk, ligger bakom de få gillningarna på 23-åringens bild.

Kan gå vidare till EU-domstolen
Många har hört av sig till 23-åringen för att ge sitt stöd. Programledarduon Filip och Fredrik, Burmas utrikesminister och Kungen är några exempel.
– Så här ska det naturligtvis inte få vara, säger Kungen. Jag har skickat ut karolinerna för att leta reda på vem det nu är som är ansvarig.
Även Burmas utrikesminister Long John Johnsson har dragit sitt strå till stacken.
– Vi offrade ett par getter idag till 23-åringens ära. Om inte det funkar går vi till EU-domstolen och överklagar, det kan du vara säker på.

Timon Kringla


21 Jump Street



I en tid då filmvärlden återanvänder samma förutsägbara skämt om och om igen kommer 21 Jump Street som en frisk fläkt. För att göra en historia på 113 minuter kort: jag har inte skrattat så här mycket på länge.

I high school var Schmidt (Jonah Hill) nörden, medan Jenko (Channing Tantum) var coolingen. Några år senare möts de igen på polisskolan, där de blir bästa vänner. Efter en mindre lyckad tid ute i fält blir de placerade i en specialgrupp på 21 Jump Street. Deras uppdrag: att infiltrera ett knarknätverk på high school-nivå.
 
Schmidt får med sin nya identitet ikläda sig rollen som skolans cooling. Jenko lär sig umgås med kemipluggisarna. Det låter kanske som ett trött och förlegat koncept, det här med att byta upp sig på stegen av olika high school-roller, men här blir det faktiskt riktigt, riktigt roligt. Det är en härlig blandning av kulturkrockar mellan nörd- och coolinglivet, fräcka repliker och vassa timingar.

Och vilka härliga biroller! Vi har den arga operationsledaren Captain Dickson, som levererar repliker vassare än en jättejättejättevass kniv. Vi har Schmidts och Jenkos kvinnliga kollegor, som ideligen dissar de två grabbarnas polisinsatser. Och så har vi min nya crush: lärarinnan (Ellie Kemper) som har väldigt svårt att hålla kåtheten i styr.
 
Det absolut största berömmet man kan ge en komedifilm, enligt mig, är att den hela tiden överraskar, och det tycker jag att 21 Jump Street gör. Det är sällan skämten kommer som jag förväntat mig dem. Tyvärr finns det vissa episoder i filmen då de inte riktigt lyckas undvika de filmklichéer vi har sett hundra gånger förut. Men de tar aldrig över, och påverkar inte mitt helheltsintryck av filmen.
 

4/5


Hej hej bloggen!

Förlåt men orkar inte skriva så mycket idag, finaste pöjkvänne stack precis o känner mig typ värsta forever alone. Vi kollade fotbollen eller han gjorde snarare det och skrek och gormade haha! Det e så himla dumt att sverige ska förlora hela tiden!!!








Så raggar du på Twitter - experten tipsar

Häromdagen fick jag detta meddelande från en IRL-vän på Twitter:



För er som inte har Twitter: RT = retweet. Det är när man "citerar" en annan persons tweet. Så om jag retweetar någon syns den tweeten för alla som följer mig. Det är lite som en blandning av Facebooks gilla och dela.

Och det vet vi ju alla, att om någon gillar/delar/retweetar en betyder det att hen vill ha action av intim natur. Så att lägga in en stöt kändes ganska givet.

Jag gjorde det enda rimliga och skickade en ärlig förfrågan till snyggingen. Det gäller att vara rakt på sak i sådana här lägen.



INSTANT GIRLFRIEND!!!!! Det tänker du säkert just nu. Du tänker att jag är någon sorts Twitterraggningskung. Och visst, det är jag ju, men man ska inte ropa hej innan alla träden har fått ben, som jag brukar säga. Att skaffa flickvän på Twitter är en sak. Att behålla henne är en annan.

Därför är det viktigt att man löser allt det där praktiska. Bostadsfrågan är en av de största orsakerna till att par splittras, detta enligt ett burmesiskt forskningsinstitut som tillfrågade två personer om bostadsbrist är dåligt, varpå båda sa ja.



INSTANT GIRLFRIEND/SAMBO!!!

Så hur har jag, ni kan kalla mig TwitterraggExperteN^, lyckats bli så här bra på att Twitterragga? Vad är min hemlighet? Ptja, för att summera:

1. Var rakt på sak. Var ärlig med dina avsikter redan från början.
2. Twittra om kaffe. Jag vet inte exakt varför, men det är bra att twittra om kaffe.
3. Var jävligt underbar. Det hjälper.
4. Var ödmjuk. Om du får beröm av något slag, retweeta det INTE! Det är patetiskt. Se på Aviciis Twitter som ett avskräckande exempel. Det enda han gör är att retweeta folk som skriver typ "OMG SUCH A GREAT SHOW LAST NIGHT I LOVE U AVICII HERP DERP". Sorglig kille, det där. Han lär inte få mycket tjejer (killar?) han inte.
4. Make her an offer she can't refuse. Att erbjuda ett fast och seriöst förhållande redan vid första kontakten är ett bra sätt att få henne intresserad.
5. Skriv inte massa onödigt skit till henne. Visst, du kanske kan komma på hundra saker som inte är en bil, men det är tveksamt om hon tycker det är särskilt intressant. Såvida hon inte är expert på saker som inte är bilar och tycker det är helfestligt att räkna upp dem. Då kan det funka. Hell, då har du nog hittat din själsfrände!
6. Ladda upp lagom många bilder på dig själv. För många bilder - folk uppfattar dig som ett narcissistiskt litet luder. För få bilder - folk blir inte riktigt kloka på dig och kliar sig i huvudet och undrar om du är någon sorts idiot från Mongoliet eller nåt.
7. Ropa inte hej innan träden har fått ben. Lös bostad med ditt nyfunna Twitterragg. Det är av yttersta vikt att detta fixas så fort som möjligt.

Se så, nu har ni verktygen. Ut och Twitterragga med er nu!

Kärlek! <3


Ett inlägg om döden. Igen.



I morse satt jag och läste den här tråden på Reddit. Trådskaparen är en 23-årig kille som med största sannolikhet inte kommer att leva till sin 24:e födelsedag, eftersom att han har en sällsynt form av njurcancer. Ingenting biter på tumören. Allt hopp är släckt.

Jag har skrivit om döden förr. Jag har till och med skrivit om hur jag tror att jag hade reagerat om jag hamnat i samma situation som den där killen. Men det här var på riktigt. Och där satt jag i morse, försökte reda ut allt det där ofattbara som han går igenom, det där som han går igenom på riktigt och inte bara i en hypotetisk tankevärld. En fruktansvärd dödsångest infann sig. Varenda molekyl, varenda aminosyra och varenda cell i min kropp ville skrika.

Tårarna i mina ögon var lika oundvikliga som tankarna om livet efter detta. Det är så himla svårt att föreställa sig, att allting bara kan ta slut. Nästintill omöjligt. Det är i sådana stunder jag blir frestad att tro på en gud. Allting hade blivit så mycket skönare, så mycket enklare. När jag ligger på min dödsbädd kan jag tänka att "men herregud, det här är ju chill, jag har Gud i ryggen! Snart sitter jag uppe i himlen och smuttar på en Vodka-Red Bull med 40 000 miljarder paraplyer och drinkpinnar i, alltmedan fem, sex, kanske sju, pangbrudar matar mig med vindruvor, gnider sina kroppar mot mig och stönar lite så där allmänt sexigt åt ingenting speciellt, alternativt skrattar överdrivet högt åt mina skämt om bananer och bacon. Ja, just det, jag äter massa bacon också.".

Jämför det med "jaha... så nu är det över".

Min kropp kan i nuläget inte ta den frasen på allvar. Det går inte. Det är som om jag har en skottsäker väst, fast mot den där frasen. En frassäker väst. Men rent objektivt, rent rationellt, så tänker jag att det är det som är det troligaste alternativet. Det suger rätt hårt, faktiskt. Hårdare än världens starkaste dammsugare.

The trolololol must go on



För en del av er är det säkert inte en nyhet. En del av er vet nog inte ens vem det är vi talar om. Men jag säger det ändå: Trolololol-killen är död.

För ungefär tre år sedan blev videon ovan populär på nätet. Jag minns att jag var helt frälst där ett tag. Hans sång misslyckades aldrig att trolla fram ett leende på mina läppar. Han såg ju så himla glad ut i klippet. Så lycklig för ingenting, liksom.

Jag länkade låten till alla mina vänner. Jag tittade själv, igen och igen. Jag började sjunga på den själv.

Sedan dess har hans låt varit symbol för internettrollande. Så fort någon misstänks trolla i en forumtråd eller liknande skriver man "trololololol". Och så får man sången på hjärnan igen.

I maj drabbades Eduard Khil av en stroke, och hamnade i koma som följd. Den 4 juni gick han bort.

Tror det är första gången jag hört om ett internetmeme som bokstavligen har dött. Känns lite konstigt. Men det lär ta ett bra tag innan vi glömmer bort hans YouTube-klipp.

Topplista för de senaste dagarna

Lördag 2/6 - Summerburst dag 2

1. Dada Life. Att höra tusentals människor yla åt "Big Bad Wolf". Alltså herregud. Så episkt.



2. Den väldigt, väldigt seriösa vattenvakten. Han höll den här minen, ett sorts anti-leende, under en hel konsert.



3. Avicii. Anledningen till att han inte är på första plats är att han var rätt så trögstartad. Körde en del anonyma spår i början. Dessutom krånglade tekniken så att jag missade typ hälften av "My feelings for you". Men gåshuden jag fick av Silhouettes (en låt jag inte har varit ett fan av tidigare) och sceneffekterna som illustrerade ögonblicket då ett par lutar sig fram för en kyss - det fick mig att förlåta allt. 



4. Nause. Får oförtjänt lite uppmärksamhet.



5. Att missbruka eucalyptussnus.

6. Att värma upp vevmusklerna på bussen mot stan.



Tisdag 4/6 - examensfest

1. All kärlek.



2. Utsikten från Henriksbergs takterass, som vi hade hyrt för examensfesten.



3. Att ha målade lillfingernaglar. Att de sedan råkade matcha en klasskamrats hår var en fin bonus.



4. Att missbruka eucalyptussnus.

Ja, ni fattar. Good times!

Gårdagens topp 3

1. Deadmau5
2. Deadmau5
3. Deadmau5

Det är inget snack om saken. Han utklassade sina kollegor på scenen. Vilket ljud! Vilken show! Jag har bannemej aldrig sett på maken.









Och så backar vi bandet. Här är jag med Deadmau5-öron. Det var mycket, mycket häftigt.



Här fick Richard dansa "silent disco". Det var också väldigt häftigt.



Här tänkte jag mig en typ av bildbyline. Tänk "Det här är Simon Krona, direkt från Summerburst".



Richard ville visa hur man kunde forma händerna under ett par strumpor så att det såg ut som en fågel. Det såg inte ut som en fågel, men det var rätt häftigt ändå, det också.

RSS 2.0