TOMTEPROFILBILD 2012

TOMTEPROFILBILD 2008
 
TOMTEPROFILBILD 2010
 
 
 TOMTEPROFILBILD 2011
 
TOMTEPROFILBILD 2012
 
2012-12-01

Har ni hört om den där skelettkvinnan?

Hon som hade skelettdelar hemma hos sig och misstänks ha haft sex med dem?
 
Jag känner mig lite kluven. Å ena sidan tycker jag inte att man ska få behandla lik och skelett hur som helst. Det känns bara konstigt. Å andra sidan tycker jag att det är lite av en skitsak. Det är ju ett brott utan något direkt offer. Det är väl i så fall den framlidnes anhöriga som kan känna sig kränkta, men det är allt.
 
Många av oss lever under en högst subjektiv uppfattning om att döda kroppar är heliga. Jag förstår den åsikten, även om jag inte håller med. Jag bryr mig inte det minsta om vad folk gör med mina kvarlevor när jag är död. Det är ju inte som att jag kommer att kunna känna av det. Om någon vill ha sex med mitt lik – fine! Jag hade ju inte själv gjort det, men whatever floats your boat, så att säga! Vilken ultimat komplimang ändå. Att man är så pass sexig att någon vill sexa upp ens lik! "Boner" hade fått en helt ny innebörd!
 
Awwww yeeeee! Giggidy!
 
Brott mot griftefriden kan ge fängelse i upp till två år. Jämför detta med ofredande, där mobbning ingår. Straffet är oftast böter. I sällsynta fall kan det ge fängelse, till exempel i det här, där en läkare var kär i en sjuksköterska och skickade över 90 mejl trots att hon hade klargjort att hon inte var intresserad. Kvinnan berättade i rätten hur chockad, förtvivlad och rädd hon var över den oönskade uppvaktningen. Mannen fick besöksförbud och fick dessutom byta jobb, men fortsatte ändå att mejla.
 
Mannen fick en månads fängelse.
 
Här har vi ett brott med ett faktiskt offer som inte bara känner sig kränkt utan också rädd. Ett brott som påverkar en människas vardag och möjligheter att påverka sitt eget liv.
 
Sen har vi sexuellt ofredande, som ligger på exakt samma straffskala som brott mot griftefriden – böter eller fängelse i upp till två år.
 
Jag förstår inte. Visst är det konstigt att ha sex med lik, men varför dömer man ut straff efter hur konstigt någonting är, istället för att göra det utefter hur allvarliga konsekvenserna blir för offret?
 

BILLIGA VINTER SKOR

Hej alla ni som har kommenterat på min blogg och frågat om billiga vinter skor!
 
Jag tar er förfrågan på allvar och tror att ni är riktiga människor som skriver, att det skulle vara någon form av reklambot är helt uteslutet! Däremot tror jag att ni har kommit till fel blogg, tyvärr! Jag är inte så bra på vinter skor. Jag är inte så bra på skor över huvud taget, faktiskt.
 
Men lycka till i er jakt på billiga vinter skor, hörrni!
 
MED VÄNLIGA HÄLSNINGAR
SIMON

"Men journalister ljuger ju bara..."

Journalister är yrkeskåren med lägst förtroende hos svenska folket, enligt senaste SOM-undersökningen. Så sent som igår fick jag höra "ja, jag funderade ju också på att plugga till journalist... men jag ändrade mig. Journalister ljuger ju bara."
 
Jag frågade om han kunde ge mig något exempel. "Ja... Det händer ju hela tiden." sa han. När jag insisterade på att han skulle ge mig ett exempel sa han "ja, nu senast var det ju den här X (jag tror att X var misshandel, men jag är inte helt hundra) av en kvinna. Media skrev att gärningsmännen pratade danska, men sen kom sanningen fram – de pratade arabiska."
 
Okej. För det första känns det ju som att det säger en del om personen om man tycker att den informationen är relevant. Om det hade handlat om hatbrott, heder eller något liknande som hade kunnat få en förklaring i gärningsmännens kulturella eller religiösa bakgrund så absolut, men för det mesta är det helt irrelevant.
 
I de pressetiska reglerna, som PO har tagit fram, står:
”Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande."
Om man trots allt tycker att etniciteten har betydelse i ett misshandelsfall, ja då balanserar man väl på den tunna rasistlinan.
 
Men självklart är detta inte en ursäkt för att ljuga i nyhetsrapporteringen. Nu har jag inte lyckats hitta nyheten som min samtalspartner talade om, trots intensiv googling, men om det är sant det han säger är ju även det ett brott mot de pressetiska reglerna. I alla fall om de här uppgifterna om att de pratade danska är hittepå. Sannolikheten för att det handlar om ett missförstånd eller felaktiga uppgifter är i min värld mycket högre än att det skulle vara medvetet ljug. Vi befinner ju oss liksom i en bransch där lögner ofta blir avslöjade...
 
"Ja, det är ju inte riktat mot dig. Det lär ju ha kommit uppifrån, att de skulle skriva om det här." fortsatte min samtalspartner.
 
Jag har aldrig varit med om, inte heller har jag hört talats om någon som blivit tillsagd av chefen att ljuga eller förvränga. Visst vill de ha en vinkel på jobbet, men det vill man ju alltid ha. Annars är det ingen nyhet. Och visst måste man ibland förenkla, annars når man inte fram till tittaren/lyssnaren/läsaren. Men ljuga, nä.
 
Jag kan inte svara för alla journalister. Men herregud, är det inte lite väl mycket foliehatt över det här med att journalister ljuger systematiskt, på uppdrag från ledningen?

Häjj hääääjj bloggen! Haha!

Idag dricker jag inte vilken latte som helst, utan de e en PepparkaksLatte!!! Haha! De va bara de ja ville säjja för nu haha!


Dagens outfit

 
Kalsonger/huvudbonad: Sloggi
Raklödder: Nivea Sensitive
Handstrumpa: Någon som Niclas lämnade kvar efter en fest, oklart varför.
Låsolja: ISFJERNER
T-shirt: William Baxter
Bälte: Tiger of Sweden
Tofflor: Shepherd

Jag vill se Grekland i Lyxfällan

Visst hade det varit ett jäkligt spektakulärt avsnitt?
 
Magnus Hedberg och Patrick Grimlund skakar hand med den grekiska premiärministern Antonis Samaras, stämningen är god till en början, de två svenskarna får en rundtur i solparadiset som många av oss har drömt om att leva i, Samaras visar upp stränder, mysiga restauranger, 55-åriga pensionärer, folk som tar ut en trettonde månadslön. "Men hur betalar ni allt det här?" frågar Magnus. "Ja, det är jag väl kanske inte helt hundra på, men det har ju funkat hittills!"
 
Magnus och Patrick tar ett seriöst snack med Samaras, säger att den här livsstilen inte är hållbar, det måste han ju förstå själv, att räkningarna inte betalar sig själva, att EU är dem hack i häl, att de snart blir kickade ur valutaunionen. Ja, jo, det håller väl Samaras med om.
 
Magnus tar fram en svart tavla där han sätter upp enmiljonssedlar. Visar sig att de går 40 000 miljarder back – varje dag. Samaras börjar gråta. Han förstod aldrig att det var så här illa.
 
M&P gör upp en punktlista på åtgärder som Samaras måste vidta:
  • Börja ta ansvar för Greklands ekonomi
  • Betala av de akuta skulderna till EU-länderna
  • Sluta dricka så jävla mycket ouzo
Men deee eeee ju så goett!!!!!!
 
Samaras skriver på en fullmakt som gör att M&P får full kontroll över Greklands ekonomi. De tvingar Samaras att samla ihop sina grejer, typ Rhodos, Kreta och Parlamentsbyggnaden i Atén, för att sälja dem på loppmarknad till högstbjudande. Turkiet betalar lite mer för Kreta än vad det egentligen är värt, bara för att vara snälla.
 
Samaras börjar åter igen gråta när M&P säljer hans ouzosamling till en random kille på gatan. "Nej, inte ouzon!" säger han. "Inte ouzoooon!".
 
Precis när det ser ut att ordna sig för Greklands ekonomi börjar folket demonstrera. De tycker att det är för jobbigt att jobba till 65, och wtf liksom, hur ska de kunna klara sig utan en månadslön som de inte har jobbat för och som få andra länder har eftersom att det är ekonomiskt oansvarigt men som Grekland borde ha ändå eftersom: YOLO!!!??????? Ännu ett argument: i och med att det är svåra tider och lågkonjunktur så borde ju det betyda att folket behöver mer pengar, och inte tvärtom! Det är helt absurt att man ska få mindre pengar när man behöver dem som mest!
 
Att hålla demonstranterna i schack är inte gratis. Kostnaden för polisinsatserna är enorm.
 
Magnus och Patrick ser sig för första gången besegrade. Det finns inget de kan göra.
 
Ouzon i Samaras shotglas fladdrar till i den svala vinden. En tår rullar sakta ner längs hans kind och bromas upp vid skäggstubben. Det är den värsta dagen i hans liv. Han är alldeles, alldeles ensam.

RSS 2.0