<

Mitt möte med Håkan Hellström

 
Jag såg honom sittandes på en bänk i Brunnsparken. Han lutade sig tillbaka mot ryggstödet, händerna i jackfickorna. Keps och solglasögon. Sol och skugga konkurrerade om hans ansikte. Ingen kände igen honom. Ingen förutom jag.
 
Mitt hjärta slog. Sket i att hoppa på min vagn. Hade inte så bråttom ändå. Bestämde mig för att följa efter Håkan ett tag. Se vart han tog vägen.
 
Den första överraskningen kom efter bara några sekunder. Jag visste inte att han snusade. En förbrukad prilla spottades ut, flög genom luften och råkade landa på en dams skor. Utan att stanna upp vände hon på huvudet och gav Håkan en arg blick. Han ignorerade henne. Svårt att avgöra om det var medvetet eller omedvetet.
 
Han tittade sig omkring, som om han letade efter någon. Blicken landade till slut på en liten flicka. Hon var väl i sexårsåldern kanske. I handen höll hon en mjukglass. Håkan började prata med henne. Jag gick lite närmare.
 
"Får jag smaka?" frågade Håkan.
"Nä-ä!" svarade flickan lurigt.
"Men kom igen!"
"...Om du inte äter upp allt!"
"Jag lovar!"
 
Hon sträckte upp glassen mot Håkan som tog emot den och kastade den i kanalen.
 
"Sådär ja!"
 
Flickan blev tyst. Det syntes att gråten var nära. Hon gick tillbaka till sina föräldrar.
 
"Har du redan ätit upp, gumman?"
"Nä... Han där borta tog den!"
 
Flickan pekade på Håkan, som log.
 
"Men herregud, det är ju..."
 
Föräldrarna kippade efter andan.
 
"Tjena!" sa Håkan.
"Vad... Min dotter säger att..." stammade mamman.
"Att jag slängde hennes glass i kanalen?"
"...Ja?"
"Det var hon själv som slängde glassen i kanalen. Jag försökte bara stoppa henne!"
 
Föräldrarna vände sig mot sitt barn.
 
"Varför slängde du din glass?" frågade pappan.
"Men jag har inte slä-"
"Vet du hur mycket den kostade?"
"Nä, men-"
"Den kostade 27 kronor. Vet du hur lång tid jag måste arbeta för att få ihop 27 kronor?"
"...Nej?"
"Nä, just det. Hur skulle du själv känna om vi slängde dig i kanalen?"
"....Jag vet inte?"
"Nä, just det."
"Men pappa... Det var inte jag som slängde glassen!"
"Ifrågasätter du Håkan Hellström? Är det det du säger? Ha? HA?"
 
Flickan började gråta.
 
"Nä, nu får det vara nog, nu åker du ner i kanalen!"
 
Och så hände det sig att föräldrarna med Håkans hjälp kastade ner ungen i vattnet. Sen skrattade de högt och gick hem.
 
Nä, men allvarligt. Det jag skrev ovan hände faktiskt aldrig, om ni inte redan lyckats lista ut det. Vet inte vilken intelligensnivå mina läsare ligger på, så jag skriver det för säkerhets skull. Men jag tycker det är lite intressant vilken Jesus-status Håkan Hellström har. Vad hade hänt om han hade åkt fast för narkotikabruk, till exempel? Hade vi gett honom vårt fortsatta stöd, eller hade det blivit bojkott? Hur hade Göteborg klarat sig ur en sådan kris? Hur många affärer hade stängt igen? Hur många liv hade spillts?

Kommentarer
Postat av: oskar

Fast han har ju fått väldigt mycket skit genom åren också, "han kan inte sjunga!" etc...

Mest hela gp och resten av Sveriges musik-skribenter som hyllar.

Svar: Jo det är sant! Men jag syftade mest på hans personlighet. Han betraktas som så helylle, så alltigenom god människa.
Simon

2013-04-19 @ 14:55:20
Postat av: Runis

http://www.youtube.com/watch?v=l1MZ34rJAlk Men här är han allt lite hård ändå.

2013-04-19 @ 21:11:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0